Tillväxt grunden för välfärden
EKONOMI Ju större kaka som finns att fördela, desto större möjligheter finns att upprätthålla och förbättra den välfärd som vi alla vill slå vakt om. Stora förhoppningar ställs därför till att regeringen tar ett samlat grepp kring tillväxtfrågorna och presenterar åtgärder som en bred opinion kan ställa sig bakom. Från företag till fack och anställda.
Tillväxt i samhället är grunden för vår välfärd, men tillväxt får inte försämra människors trygghet. Alla ska ha sin del.
Foto: Magnus Liam Karlsson / SvD / SCANPIX
Detta är en ledare. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Ett bra företagsklimat brukar också vara ett upprepat argument från näringslivet. Enligt många undersökningar är det svenska företagsklimatet inte så uselt som debattnivån från näringslivsdirektörerna tycks påskina. Bland de 102 länder,vars företagsklimat fått en genomlysning, ligger Finland just nu i topp följt av USA och så Sverige. Till Sveriges fördelar hör bland annat stabila statsfinanser, ett gott innovationsklimat samt hög teknologisk utveckling.
Det höga skattetrycket används oftast som ett argument för att vårt land har ett dåligt företagsklimat. Därför är det intressant att se att flera högskatteländer med en stor andel offentlig sektor ligger högt i mätningen. Förutom Sverige och Finland finns även Danmark och Norge med bland de tio länder som har det bästa företagsklimatet. Ett högt skattetryck behöver alltså inte vara samhällsekonomiskt negativt.
Sanningen är att svenska företag i allt större utsträckning själva bestämmer sitt företagsklimat. Ett förhållande som i sig kan vara komplext. För det sker alltmer genom att företagen åsidosätter viktiga principer på den svenska arbetsmarknaden. Flera av de svenska storföretagen bryr sig inte längre om att föra seriösa diskussioner med facket när strukturomvandlingar sker och verksamheter läggs ner och människor avskedas. Girigheten kommer först, sedan i bästa fall de anställdas situation.
Samtidigt får vi leva med att företag flyttar ut ur landet, men hela tiden kommer ny kompetens utifrån genom att nya företag etablerar sig i Sverige. Verkligheten är som alltid något mer sammansatt än i den marknadsliberala föreställningsvärlden. Det är säkert mer jordnära företagsekonomiska överväganden som vägleder när det görs upp affärer mellan utländska och svenska företag och delar av verksamheter lämnar landet. Det beror sällan på ett dåligt företagsklimat.
Tillväxtskapande åtgärder i form av satsning på utbildning, på hälsa och arbetsmiljö samt förbättrad infrastruktur, för att peka på några områden, är säkert mer värda som tillväxtincitament än att fem miljarder försvunnit från statskassan i form av slopad förmögenhetsskatt. Framtiden måste, liksom i dag, handla om att skapa så bra förutsättningar som möjligt både för företagen och dess anställda.
Till syvende och sist är det antalet människor i arbete som är den tyngsta faktorn för en bra ekonomisk tillväxt. Utifrån detta perspektiv är ansträngningarna att minska sjukfrånvaron den viktigaste förutsättningen för högre tillväxt. Länge har ohälsan varit den gökunge som hämmar både tillväxt och en stabil välfärdspolitik. Men jakten på de sjukskrivna får inte gå till överdrift, är människor sjuka så är de. Alliansregeringen har skärpt tolkningarnas som i sin tur skärpts av Försäkringskassan, som på ett bedrövligt sätt nekar svårt sjuka den försäkring de har rätt till. På så sätt förstår man en försäkring som ska skapa trygghet för de som har behov.
Tryggheten i sjukförsäkringen och i a-kassan måste bli viktiga valfrågor. Här kan de rödgrönas partierna ta ett kraftfullt initiativ, men än så länge är det tyst. Tyvärr.