Terrordebatt hämmar samhällsutvecklingen

Piteå2012-03-29 06:00
Detta är en ledarkrönika. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Igår reste jag hem från Indien. På knappt 48 timmar passerade jag fem flygplatser och fick därmed tillfälle att betrakta de olika säkerhetsrutinerna. Störst var pådraget i Bombay, där mitt bagage nästan kontrollerades för varje dörr jag passerade, mina händer kontrollerades för sprängämnen och jag kroppsvisiterades otaliga gånger. Det kändes inte som om jag hade en gnutta integritet kvar när jag väl satte mig på planet mot Amsterdam. Det gjorde mig dock ingenting. Eftersom att jag hellre offrar min cigarettändare och låter en flygplatsvakt kroppsvisitera mig än att bli sprängd i bitar.

Några dagar efter att jag passerat Shiphol Airport i Amsterdam på vägen till Indien, läste jag att samma flygplats dagen efter att jag varit där, utsatts för bombhot. Och idag när jag kom hem läste jag att 15 poliser i Bombay igår dödades av en landmina. Dessa två attentat skapar rädsla. Och till följd av rädslan krävs säkerhetsåtgärder.

I Maslows behovstrappa kommer behovet av säkerhet och trygghet på andra plats. Alla individer har ett behov av att känna sig säkra och trygga för att kunna fungera. Detta gäller även samhället i stort. För att ett samhälle ska fungera krävs det givetvis att individerna i samhället inte känner sig rädda. Det är dock vanskligt att använda begreppen säkerhet och trygghet i samma andetag, med tanke på hur olika betydelser de har.

Låt oss börja med begreppet säkerhet. För att tala om säkerhet krävs det först att det finns något att skydda sig mot. Det måste finnas en fara, som skapar rädsla. Först när det finns rädsla behövs säkerhet. Trygghet däremot är ett betydligt trevligare begrepp. Eftersom att trygghet kommer före längtan, nyfikenhet och utveckling.

När jag landade i Sverige reflekterade jag över hur lättvindiga säkerhetskontrollerna här är och jag började snabbt rada upp olika sätt att kringgå dem för mig själv i huvudet. Sen slog det mig; vi känner oss trygga. Debatten om säkerhetssamhället och terrorn till trots, så är Sverige fortfarande ett av de få länder där vi medborgare känner oss relativt trygga. Vi längtar för att vi är trygga, vi är nyfikna för att vi är trygga och vi vågar för att vi är trygga.

Trygghet är helt grundläggande för att en individ eller ett samhälle ska kunna utvecklas. Den ständiga debatten om terror och säkerhet är förödande eftersom att den spär på rädslan. Rädslan som hämmar människor. Så vill inte jag ha det. Jag vill leva i ett fritt och öppet samhälle, där människor känner sig trygga snarare än säkra, längtar istället för att förtrösta och är optimistiska inför framtiden istället för att vara likgiltiga.

Läs mer om