Tankar kring ett val

Piteå2010-09-28 06:00
Detta är en ledarkrönika. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Nu har drygt en vecka gått sedan valet avgjordes. Det har varit ett räknande av röster hit och dit. Förvirringen har, framförallt i media, varit mycket stor. Det har framställts som om regeringens majoritet i kammaren hängt på några enstaka röster hit och dit. Riktigt så har tydligen inte varit fallet. Men det har skapat förväntningar, oro och frustration hos många människor. Helt i onödan. Det har också varit intressant att se hur media valt att vinkla hela denna karusell. Förutom fokuset på Sverigedemokraternas eventuella vågmästarposition har den andra utgångspunkten varit: tänk om alliansen får majoritet i antalet röster men inte i antalet mandat. Men det motsatta perspektivet har man inte sett särskilt många förfasas över, det vill säga om alliansen fått majoritet i kammaren men inte i antalet röster. Det har nästan känts som om de flesta större tidningar gått och hoppats på det.

Det finns också annat som förvånat mig i bevakningen av valresultatet och det är frågan om eventuellt omval i någon eller några riksdagsvalkretsar. Denna fråga har endast hanterats utifrån formella aspekter, vilket är en sak för sig. Men jag har inte sett någon grundligare diskussion om mer djupgående demokratiska aspekter av ett eventuellt omval.

Tänk dig att det skulle bli ett omval i Värmland på grund av felaktigheter som begåtts. Är då förutsättningarna för de värmländska väljarna desamma som för övriga väljare i vårt land? Nej, långt ifrån. Delar av det svenska valsystemet bygger på grundförutsättningen att ingen ska riskera att påverkas av att man i vilken riktning ett eventuellt valresultat går. Det är hela poängen med att alla valdistrikt börjar räkna rösterna samtidigt och att ingen vallokalsundersökning publiceras innan vallokalerna stängt. Men om det nu blir ett omval i Värmland så har de värmländska väljarna fördelen av att känna till hur resten av landet har röstat. Detta slår undan en av grundpelarna i det svenska valsystemet, och öppnar upp för ett taktikröstande utan dess like.

Är detta demokratiskt? Frågan tål verkligen att ställas. Detta får naturligtvis inte tas med i en bedömning kring eventuella överklaganden, men i en eventuell översyn av valsystemet så borde man nog överväga om inte ett eventuellt omval som riskerar att kullkasta majoritetsförhållandena i riksdagsvalet totalt borde resultera i ett nationellt omval. På så sätt kan man även fortsättningsvis garantera samtliga röstanden samma förutsättningar, och inte ge röstande i en viss valkrets trumf på hand.

Om man nu övergår till de lokala förhållandena så finns det även anledning att fundera över valresultatet. Ta bara personvalsresultatet för Socialdemokraterna i Norrbotten. Sven-Erik Buchts framgångar, och därmed det socialdemokratiska partiets oförmåga att känna av stämningarna bland sina sympatisörer, borde mana till eftertanke.
Den fråga den socialdemokratiska distriktsstyrelsen verkligen måste ställa sig är om man inte ska införa provval bland medlemmarna. Det är högst troligt att ett sådant val skulle ha indikerat Buchts starka stöd och att man därmed kunde haft med detta i övervägandena i valberedningen när valsedeln skulle mejslats fram.
Diskussionerna kunde då ha landat i helt andra analyser då man i valberedningen kunde ha förutsett den kustkoncentrationen hos de nu valda socialdemokratiska riksdagsledamöterna från Norrbotten. I stället för ett val mellan Haparandabon Sven-Erik Bucht och Gällivarebon Tomas Nilsson, som det nu i slutändan kom att handla om, kunde diskussionerna kanske kommit att handla om ifall någon av "kustkandidaterna" skulle fått stå tillbaka för att säkra en representation från nordvästra Norrbotten. Nu är det tre ledamöter som bor vid kusten, en bodensare med knappa fyra mil till kusten och en överkalixbo som har dryga fem mil till kusten. Utöver detta endast en inlandsbo. Kanske något att tänka på till kommande val.
Läs mer om