När Lärarförbundet presenterar sin ranking över de svenska kommunerna ur ett skolkommunperspektiv är detta en händelse som drar till sig mycken uppmärksamhet. Alla vet nämligen att bra betyg i skolkommunrankingen är en riktig tillgång för den kommun som vill attrahera nya medborgare. Det ger stor goodwill och bra med positiv uppmärksamhet i media. Att framgång ofta stimulerar till fortsatt gott utvecklingsarbete är ytterligare en positiv effekt av en god placering.
Det är därför en riktigt god nyhet för Piteå kommun att få Lärarförbundets utnämning som bästa skolkommun 2013. I en kommentar säger Lärarförbundets ordförande Eva-Lis Sirén följande om Piteås framgångar som skolkommun: ”Vi gratulerar lärare, elever, och Piteå kommuns alla invånare till en skola med hög kvalitet. Piteå har länge legat på en stabil nivå men i år har kommunen lyft sig på ett antal punkter.” Eva-Lis Sirén pekar på en mycket viktig sak i sitt uttalande som är viktigt för alla att ta till sig. Det är långsiktigheten i Piteås arbete som betalar sig. Man måste hålla en konsekvent linje över lång tid om det ska betala sig. Detta har gjort att kommunen nu till sist kunnat ta det avgörande klivet upp på skolkommuntronen.
För Piteås del ligger en stor del av framgången i att man satsat på, och lyckats med, att rekrytera utbildade och kompetenta lärare. Här placerar sig kommunen på femte plats bland alla kommunerna. Detta, i kombination med hög lärartäthet, ger sedan effekt i elevresultaten. När det gäller andelen godkända elever i årskurs nio ligger kommunen på tolfte plats, och när det gäller andelen som fullföljer gymnasieutbildningen inom fyra år hamnar man på sjunde plats. Även andelen behöriga till eftergymnasiala utbildningar är hög och renderar en åttonde plats i denna ranking.
Årets ranking över bästa skolkommuner är en stor framgång för Norrbottens kommuner i stort, och för kommunerna i Fyrkanten i synnerhet. Luleå återfinns på tredje plats och Älvsbyn på sjätte plats. För Älvsbyns del är det framförallt en mycket hög andel behöriga lärare, bra med resurser, hög andel godkända elever och höga meritvärden för eleverna som ligger till grund för den goda placeringen.
För några år sedan lyckades Arvidsjaurs kommun knipa hem titeln ”Sveriges bästa skolkommun” två år i rad. Numera har man halkat en bit neråt på listan och återfinns på 81:a plats. De parametrar som drar ner kommunens placering är elevernas meritvärden, andelen högskolebehöriga och övergången till högskola och universitet.
Arjeplogs kommun, som var så nära att bli årets skolförbättrare i fjol i och med avancemanget på 155 platser ifjol fortsätter uppåt i rankingen och har i år klättrat ytterligare 26 platser. Ett av de områden där Arjeplog når mycket hög placering är resurserna till skolan, även om man halkat ned från första plats till fjortonde plats. Även elevernas meritvärden hjälper till att lyfta Arjeplog, liksom den höga andelen godkända elever i årskurs nio.
De goda resultaten för skolornai Piteå älvdal hänger naturligtvis samman med att man från politiskt håll prioriterar skolans verksamhet högt. Men trots de goda resultaten i undersökningen finns det tydliga varningsklockor som ringer. Lärarförbundets ranking visar att andelen friska lärare kunde vara långt högre. Lärarnas arbetssituation är därmed något som skolpolitikerna i älvdalen bör ägna särskild uppmärksamhet åt. Ett annat tydligt utvecklingsområde är relationerna mellan kommunerna som arbetsgivare och lärarnas fackliga organisationer. Ska skolan lyckas med sitt uppdrag är det av största vikt att arbetsgivaren och arbetstagarnas organisationer har ett förtroendefullt och givande samarbete.
Även i den bästa av världar kan alltid något förbättras, och det är ju en utmaning i sig. Ett långsiktigt utvecklingsarbete i stil med det som bedrivs i Piteå borde stå som modell för skol-Sverige av idag. Det är bara gratulera Piteå och Älvsbyn till det fantastiskt goda resultatet i Lärarförbundets ranking. De stora vinnarna är i slutänden eleverna som får en mycket bra start i livet.