Så fort den socialdemokratiska budgeten presenterats sattes den borgerliga PR-apparaten i rullning. I vanlig ordning bygger den borgerliga framställningen på bilden av ett Sverige som dignar under världens högsta skatter, och där Socialdemokraterna vill lägga ytterligare tyngd på det ok som människor bär på sina axlar i form av skyhögt höjda skatter. Till exempel skriver Norrbottens-Kurirens ledarskribent Johan Eriksson följande i gårdagens ledare:
"Vi har en idé för Sverige efter nästa skattesänkning sa Håkan Juholt under presskonferensen från Rosenbad.
Ja, de har en idé. Socialdemokraterna vill höja världens högsta skatt med 20 miljarder kronor.
Glöm alla tjusiga tal om förnyelse. För Socialdemokraterna är större stat och högre skatter lösningen på alla problem. Den här gången ska höjda skatter bland annat "skapa jobb".
Bilden som den borgerliga PR-apparaten målar upp är närmast övertydlig. De goda alliansmänniskorna vill sänka skatterna ytterligare men kan tyvärr inte göra det just nu på grund av den internationella krisen medan de onda socialdemokraterna bara är ute efter att brandskatta befolkningen så hårt som möjligt.
Därför är det dags att granska den mytbildning som borgerliga politiker och debattörer ägnar sig. Är Sverige verkligen det högskatteland som man vill framställa det som. Är läget verkligen så nattsvart som det framställs?
Visst är det så att Sverige fortfarande ligger i topp inom OECD när det gäller marginalskatterna, det vill säga den andel i procent en inkomsttagare ska betala i inkomstskatt på den sist intjänade hundralappen. Det är dock värt att notera att en rad länder i Europa, däribland Frankrike och Luxemburg höjer sina marginalskatter. Men marginalskatten är bara ett mått i mängden. Mer intressant är ju att studera den effektiva inkomstskatten, det vill säga hur stort det faktiska uttaget av inkomstskatt och egenavgifter är. Då förändras bilden en hel del.
Om man använder den effektiva inkomstskatten som mått och tittar på skatteuttaget för en normalinkomsttagare så placerar sig Sverige, enligt siffror som KPMG International tagit fram och som redovisas i KPMG:s Individual Income Tax and Social Security Rate Survey 2011, i mitten av OECD-länderna med ett effektivt skatteuttag på tjugofem procent. Medelsiffran för OECD ligger på tjugofyra procent. Sverige har ett lägre effektivt skatteuttag än många av de länder som vi ser som våra främsta konkurrenter.
Tittar man på gruppen höginkomsttagare, som enligt denna redovisning definieras som personer med årsinkomst överstigande 100 000 dollar (knappt 700 000 svenska kronor), så ligger Sverige numera på en sjuttonde plats i Europa. Bland de länder som har ett högre effektivt skatteuttag på höginkomsttagarnas löner kan man finna länder som i andra sammanhang lyfts fram som förebilder; exempelvis Tyskland, Frankrike, Luxemburg och Nederländerna. I Sverige är det effektiva skatteuttaget för dessa i snitt 34,6 procent att jämföra med Tysklands 43 procentiga skatteuttag.
Det är kanske dags att vi svenskar justerar vår självbild en del. Sverige är inte det högskatteland vad gäller inkomstskatterna som vi upplever oss vara. Vi är i själva fallet ganska ordinära. Så inkomstskatteoket är kanske inte lika tungt som vissa av oss upplever det. Men varför förstöra en bra story med att blanda in verkligheten. Det passar nog bättre med en svartvit bild än en mer nyanserad.