Intresseorganisationen Musiksverige konstaterar att det går bra för svensk musikindustri. Pengar rullar in. 2015 drog den svenska musikbranschen in 9,2 miljarder kronor i och utanför Sverige, vilket är en ökning med hela 13 procent jämfört med 2014.
Organisationen förklarar ökningen med tre faktorer: Svenskarnas stora intresse för konserter med världsartister, ökad musikexport och tillväxten av "streamad" musik. Men det finns även andra faktorer som förklarar att den svenska musikbranschen växer och frodas.
I grund och botten finns en samhällsstruktur som gör det möjligt för skickliga entreprenörer, artister, låtskrivare och arrangörer att förverkliga sig själva och sina idéer.
Kommunala musikskolan har skapat förutsättningar även för de som inte har rika föräldrar att få en kvalificerad musikundervisning.
En välutbyggd engelskaundervisning har gett svenska ungdomar en bra grund för att kunna kommunicera i en internationell miljö som musikbranschen.
Hem-PC-reformen 1998 gjorde att datorer blev var mans egendom och att många unga snabbt lärde sig den nya tekniken.
Annorlunda uttryckt: En jämlikhetsinriktad politik har gjort det möjligt för fler individer att kunna lyckas.
Dessa breddsatsningar har dock inte förhindrat Sverige från att utvecklas till en stormakt på musikens område. Tvärtom har de medverkat till att stärka Sveriges internationella ställning.
Fler har fått förädla sina talanger, kunskaper och färdigheter. Jämlikhet och tillväxt har gått hand i hand.
Musikbranschen är dessutom inget undantag. En rad internationella undersökningar bekräftar bilden av att Sverige har en väl fungerande samhällsmodell.
World Economic Forum, som inte är en LO-finansierad propagandaorganisation, betecknar Sverige som världens sjätte mest konkurrenskraftiga land.
Cornell University, INSEAD, och WIPO rankar Sverige som världens näst mest innovativa land.
Kreditvärderingsinstitutet Moodys ger Sverige det högsta betyget AAA.
Sverige betecknas som världens bästa land att uppfostra barn i, enligt "2016 Best Countries report".
Andra undersökningar talar om ett land som är bra på att omvandla ekonomisk tillväxt till välfärd för människor, som har starka medborgerliga rättigheter, bra miljömedvetenhet och ett gott internationellt rykte. Nyligen visade även den europeiska statistikbyrån Eurostat att Sverige är det EU-land som har absolut högst sysselsättningsgrad. Tyskland är tvåa. Under 2015 var 80,5 procent av Sveriges befolkning mellan 20 och 64 år sysselsatta, vilket faktiskt är den högsta siffra som Eurostat någonsin uppmätt!
Det betyder så klart inte att alla har det bra. Det finns arbetslöshet, skuggsidor och bakgårdar i det svenska välfärdssamhället. Men i jämförelse med de flesta andra av världens länder har Sverige lyckats fantastiskt bra. Sverige är ett fint land, som Olof Palme brukade säga.
Därför finns skäl att varna för Sverigedemokrater och andra som snackar om "systemkollaps" och beskriver ett land i förfall. Det stämmer inte. Det som kännetecknar den svenska modellen – generell välfärd, kollektivavtal, ansvarsfulla fack och arbetsgivare, en positiv syn på frihandel, internationell solidaritet med mera – är alltjämt tillgångar i den tuffa globala konkurrensen.
Politiken måste ta sikte på att vårda, utveckla och vässa dessa tillgångar – inte på att skrota eller styra bort från kärnvärdena i en väl fungerande samhällsmodell.