Nu har högerregeringen - precis som Moderatledaren Reinfeldt ville - bestämt sig för att en av de stora prioriteringarna i nästa års budget blir sänkt bolagsskatt. Vi vet inte i dagsläget hur stor sänkningen blir, men att det blir mer än vad man drar in på skärpta regler för ränteavdrag, det vill säga drygt sex miljarder, vet vi. En fingervisning om högeralliansens ambitionsnivå för den framtida bolagsskatten får vi dock genom Folkpartiets ekonomisk-politiske talesperson Carl B Hamilton som i ett uttalande till TT sa:
- En viktig drivkraft har varit att Storbritannien sänker bolagsskatten väsentligt, trots landets budgetproblem och att vi i Sverige har bolag som kan lokalisera sig dit.
Den brittiska bolagsskatten kommer att sänkas till 22 procent 2014, så om det är högerregeringens drivkraft vet vi ungefär hur stor sänkningen blir.
Bolagsskatten är den skatt som aktiebolag i Sverige betalar på den vinst som bolaget gör. Alltså efter alla utgifter är betalda och alla avsättningar för framtida investeringar är gjorda.
Den svenska bolagsskatten är i dag 26,3 procent. Fram till 1989 låg bolagsskatten i vårt land på 52 procent men vid skattereformen
1990-1991 sänktes den först till 40 och sedan 30 procent. Men då ska vi komma ihåg att samtidigt så breddades skattebaserna genom att en rad avdrags- och reserveringsmöjligheter slopades.
Under de Socialdemokratiska regeringsåren 1994-2006 var bolagsskatten oförändrad. Högern sänkte den dock 2009 till 26,3 procent vilket alltså även är dagens nivå. Ända fram till mitten av 1990-talet låg OECD-genomsnittets bolagsskatt över den svenska nivån. I dag ligger genomsnittet för OECD 25,5 procent strax under den svenska nivån 26,3 procent.
Det finns faktiskt ingen dramatik i dagens nivå på den svenska bolagsskatten i relation till andra länder. Det är därför svårt att se hur en sänkning av bolagsskatten skulle öka svenska företags konkurrenskraft. Även om det nu synes finnas en politisk övertygelse över blockgränsen om att en sänkt bolagsskatt skulle skapa fler jobb är det svårt att se.
Till och med inom näringslivet har beskedet om en sänkt bolagsskatt mottagits skeptiskt. I DN beskriver experter i näringslivet reformen som ett dyrt alternativ med begränsade effekter. Svenskt Näringslivs skatteexpert Johan Fall ser en risk för att stora delar av de pengar som sänkningen ger hamnar i utlandet, när alla utländska bolag i Sverige tar hem sina beskattade vinster. Kritikerna menar även att reformen endast gynnar storföretagen. Enligt en analys som Företagarna har gjort påverkas 39 procent av småföretagen - startade sedan 2006 - inte alls. Och snitteffekten för småföretagen blir endast ett par hundralappar i månaden.
Efter att både Socialdemokraterna och Miljöpartiet deklarerat att även de vill se en sänkt bolagsskatt är det uppenbart att bolagsskatten kommer att sänkas i vårt land. Till vilken nivå och till vilken kostnad för statsbudgeten är dock fortfarande oklart.
Men argumenten bakom en sänkning av bolagsskatten är sannerligen svaga. Det vore faktiskt bättre, även för företagen, om staten i stället satsade dessa resurser på utbildning, infrastruktur och att stärka hushållens köpkraft.
Sveriges problem är massarbetslösheten. Företagens problem, främst på hemmamarknaden, är låg efterfrågan. För att öka efterfrågan borde en ansvarsfull regering därför stärka hushållens köpkraft. Ett ökat konsumtionsutrymme för de med svag ekonomi ökar direkt efterfrågan.
En ansvarsfull regering borde därför höja barnbidraget, förbättra pensionerna och återupprätta sjuk- och arbetslöshetsförsäkring.
Det skulle betyda mer för sysselsättningen än sänkt bolagsskatt.