När Anders Borg för två veckor sedan presenterade regeringens vårbudget fick han hård kritik från socialdemokratiskt håll. Innehållet i vårbudgeten beskrevs som ytterst svagt och andefattigt. Visionslöst var ordet på mångas läppar, och då inte minst hos Magdalena Andersson och Stefan Löfven. Kritiken var sannerligen berättigad. Budgeten saknade helt framtidsvisioner och pekade på intet sätt ut vilken färdväg som landets finansminister och statsminister vill att Sverige ska ta.
Det finns dock en stor fara i att slå på stora trumman på det sätt som de socialdemokratiska ledarna gjorde när man kritiserade regeringen så hårt. Risken är nämligen stor att man därigenom bygger upp alltför stora förväntningar på vad som komma skall i den egna vårmotionen. Detta har vi varnat för här på denna ledarsida, och då speciellt i ljuset av att handlingsutrymmet är ytterst begränsat när det gäller vårbudgeten då denna närmast är att betrakta som en korrigering av den "riktiga" budgeten, höstbudgeten.
Det är i ljuset av detta svårt att förstå det strategiska tänk som gjorde att man från den socialdemokratiska ledningens håll valde att presentera trumfesset i vårmotionen redan för en vecka sedan. Detta gör att nyhetsvärdet för denna del i vårmotionen är ytterst litet. I och med att förslaget om ett ungdomskontrakt är så pass centralt i den ekonomiska vårmotionen känns tyvärr innehållet i motionen lite tunt och urvattnat, trots att de förslag som presenteras är goda förslag med tydlig förankring i den socialdemokratiska synen på samhällsutveckling.
Den socialdemokratiska vårmotionen poängterar sambandet mellan tillväxt, jobb och välfärd. Förslagen handlar om att skapa förutsättningar för att denna treenighet ska fungera. Det handlar om att stärka Sverige som industri- och tekniknation genom att se till att det svenska innovationsklimatet förbättras. Här föreslår partiet att en särskild nationell innovationsberedning ska inrättas. För att peka på denna berednings vikt ska arbetet i denna beredning ledas av statsministern. Man lyfter också fram behovet av strategisk samverkan mellan näringsliv, akademi och de fackliga organisationerna för att kunna möta de centrala framtidsutmaningar som vårt land står inför.
Socialdemokraterna föreslår också att en riskkapitalfond ska inrättas som ska ha som fokus att investera i innovativa små och medelstora industri- och tjänsteföretag. För att ytterligare öka viljan att satsa kapital i innovationer ska ett särskilt riskkapitalavdrag införas för de som satsar pengar i innovativa onoterade bolag. Partiet vill också utvidga avdragsrätten för investeringar i forskning och utveckling, och där ska företag som befinner sig i ett uppbyggnadsskede tillåtas göra avdrag gentemot arbetsgivaravgiften i stället för i dag enbart gentemot bolagsskatten. Man föreslår också att en nationell strategi för innovationsupphandlingar ska tas fram.
På arbetsmarknadens område föreslås förutom genomförandet av utbildningskontraktet en särskild satsning i form av ett stimulansbidrag till de kommuner som inför sommarjobb enligt Nynäshamnsmodellen, så att alla ungdomar garanteras tre veckors sommarjobb. Man föreslår att utbildningsvikariaten ska återinföras så att arbetslösa ska få chansen att vikariera för tillsvidare anställd personal som går på utbildning. För att ta bort tröskeleffekter och stödja inträde på arbetsmarknaden för den som går på försörjningsstöd föreslås en tidsbegränsad skatterabatt som ska göra det mer lönsamt att börja arbeta.
Trots alla goda förslag i vårmotionen är risken uppenbar att denna kommer att mottas med ett mått av besvikelse. Då är det viktigt att påminna sig om att vårmotionen inte kan bli så mycket tydligare än så här. De riktiga svaren kommer i partiets skuggbudget i höst. Det är nämligen där striden ska tas. Vårmotionen bådar minst sagt gott inför denna batalj.