Socialdemokratin och friskolorna
SKOLAN Allt sedan friskolereformen har frågan om friskolorna varit en het potatis för Socialdemokraterna. Debatten kring friskolorna har varit hård. Oron för att friskolorna skulle utarma den kommunala skolan har ofta stått i fokus. Carin Jämtins artikel kring friskolor på DN debatt den 28 juli där hon kräver ett stopp mot vinstutdelning i välfärdsföretag har återigen hällt bensin på brasan.
Friskolornas vara eller inte vara har varit en svår fråga för Socialdemokratin. Nu är det dags att lägga den bakom sig och bejaka möjligheterna med friskolorna. Debattens vågor lär gå höga i denna fråga på den socialdemokratiska kongressen i höst. (Arkivbild)
Foto: Jens Ökvist
Detta är en ledare. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Jämtin framför i artikeln inte någon kritik i sak mot friskolereformen i övrigt utan slår fast: "Möjligheten att välja till exempel skola eller hemtjänst har förbättrat vardagen för många stockholmare och svenskar. Människor som brunnit för en viss idé har fått möjlighet att i egen regi utveckla sina verksamheter på ett sätt som annars inte skulle ha varit fallet. Valfriheten och konkurrensen har inneburit att nya idéer har kunnat växa sig starka."
Jämtin fick i DN den 30 juli svar på tal av sex mellansvenska politiker, däribland Martin Nilsson oppositionsråd i Tyresö, där de kräver att kongressen ska slå fast att friskolor inte är ett hot mot en socialdemokratisk skolpolitik, utan en möjlighet. De skriver: "Det ideologiska slaget om skolan är vunnet. Skolan är tillgänglig för alla på lika villkor och finansieras gemensamt via skatten ... Alla barn, oavsett föräldrarnas inkomst och var de kommer ifrån, har möjlighet att välja en friskola. Friskolorna utgör därmed inget hot mot den gemensamma skola som vi socialdemokrater värdesätter så högt."
På ytan kan skillnaderna mellan de två synsätten te sig små, men i grunden finns betydligt större motsättningar. Kravet på stopp mot vinstutdelning måste handla om att ta bort motiven till att starta friskolor, och därigenom komma åt dem bakvägen. Skulle man stanna enbart vid vinstutdelningsdiskussionen så kan man konstatera att de friskolor som haft störst problem med kvaliteten är de friskolor som brottas med ekonomiska problem, inte de som delar ut vinst till sina ägare.
Skulle man hårddra diskussionen om vinstutdelning så skulle inte "rika" kommuner kunna ge "vinstutdelning" till sina medborgare i form av lägre skatter. Eller ska man frånta dessa lågskattekommuner rätten att bedriva skolverksamhet? Det vore absurt!
Frågan om friskolors plikt att ta emot alla elever är mer central. Där behövs en förändring. I dag har friskolorna möjlighet att vägra ta emot vissa elever. För detta har kommunerna rätt att göra ett pliktavdrag på ersättningen till friskolorna, som kompensation för att kommunen är skyldig att ta emot alla elever. Det vore bättre att avskaffa detta avdrag och ålägga alla skolor att ta emot elever från sitt upptagningsområde.Detta är en långt mer viktigt ideologisk fråga än om friskolan delar ut vinst eller inte.Det är där risken för segregation och diskriminering ligger.
En annan viktig fråga är frågan om friskolor ska kunna ha religiösa eller politiska huvudmän. Där måste utgångspunkten vara att det är verksamhetens utformning som avgör. En friskola med religiös huvudman som bedriver en icke-konfessionell utbildning är lika berättigad som vilken kommunal skola som helst, så länge den i övrigt uppfyller de kvalitetskrav som ställs.
Det är dags för socialdemokratin att en gång för alla avsluta diskussionen om friskolornas vara eller inte vara, och i stället bejaka det engagemang som detta är ett uttryck för. Socialdemokratins uppgift måste vara att formulera så tydliga visioner för skolan och så tydliga mål att vi kan garantera en likvärdig skola oavsett om du går skola i Arjeplog eller Lomma, eller om du går på en kommunal skola eller i en friskola.
Sätt ner foten ordentligt i denna fråga och slå en gång för alla fast att mångfald berikar - även inom skolans område!