Socialdemokratin och friheten
IDEOLOGI Under franska revolutionen var slagorden Frihet, jämlikhet och broderskap. Med vårt mer moderna språkbruk har broderskap blivit till solidaritet. Dessa grundläggande värderingar inom socialdemokratin är det som tillsammans med vår samhällsteori lägger grunden för den socialdemokratiska ideologin.
För att uppnå verklig frihet krävs förutsättningar som ger den enskilde verkliga möjligheter att göra egna val utan att begränsas av sociala, kulturella eller ekonomiska faktorer.
Foto: Peter Morgan
Detta är en ledare. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Socialdemokratin går ett steg längre i sin samhällsanalys och betraktar begreppet ur två aspekter, "friheten till" olika saker, som det beskrivs ovan, men också utifrån perspektivet "frihet från" olika saker. Frihet från hunger, förtryck, fattigdom, från miljöer som är skadliga för människan och andra begränsande livsvillkor. Utan sådana grundläggande sociala och ekonomiska friheter blir individens faktiska frihet begränsad oavsett hur starka de medborgerliga och individuella friheterna än är i ett samhälle. Därför går dessa två frihetsbegrepp hand i hand i den socialdemokratiska samhällsanalysen. Den nyliberale däremot förnekar att den enskilde ingår i ett socialt sammanhang som med nödvändighet kräver ett ömsesidigt hänsynstagande.
För en socialdemokrat är frihetsbegreppet dubbelt. Utgångspunkten är individens frihet men för att kunna uppnå verklig frihet för individen går vägen genom förändringar i samhället. För socialdemokratin räcker det inte med att enskilda individer ska ha möjlighet att förbättra sina livsvillkor genom att ta sig upp ur fattigdom och underordning. För socialdemokratin handlar frihet om att själva fattigdomen och underordningen måste bort för alla individer. Därför har arbetarrörelsens frihetskamp alltid bedrivits på två fronter. Det har handlat om att avskaffa den ekonomiska och sociala underordningen i samhället genom att erövra medborgerliga rättigheter som rösträtt och yttrandefrihet, men också om att stärka arbetarnas rätt gentemot arbetsgivaren. På den andra fronten har kampen samtidigt handlat om de individuella friheterna.
Socialdemokratins ställningstaganden leder fram till slutsatsen att kampen för verklig individuell frihet måste bygga på kollektivt agerande. Det handlar om en kamp om fördelningen av frihet mellan olika grupper. Spänningen mellan kollektivet och individen är oundviklig då människan på samma gång är både individ och samhällsvarelse. Men det handlar om att hitta en acceptabel balans mellan de individuella friheterna och de kollektiva. Betonar man ensidigt de individuella friheterna slutar man i ett läge där den starke förtrycker den svage. Motsatsen blir att den enskildes behov alltid villkorslöst underordnas kollektivets. Det är nödvändigt att vara på sin vakt mot båda ytterligheterna. Båda systemen leder till förödande effekter.
Spänningen mellan individuell frihet och kollektiva lösningar heter demokrati. Genom demokratin får varje enskild individ samma rätt som alla andra att påverka kollektivet. Inom ramen för det demokratiska systemet kan avvägningar göras mellan olika grupper och individer. På så sätt kan man garantera att ingen utlämnas till andras godtycke. På så sätt kan man hitta balanspunkten mellan individen och kollektivets frihet.