Häromdagen träffade jag Mats Granath och Eva Carlsson, regionchef respektive informatör för LRF i Norrbotten. De har en hel del på gång.
”Just nu arbetar vi mycket med frågor som rör mat och klimat, den regionala livsmedelsstrategin och äganderätten”, berättade Mats Granath.
Icke minst den sistnämnda frågan är het och högaktuell för LRF:arna.
I den senaste budgetpropositionen har det smugit sig in en skrivning som med rätta väcker både frågor och farhågor bland landets enskilda skogsägare. I det miljöpartistiskt styrda Kulturdepartementets avsnitt finns ett förslag om att stärka allmänhetens delaktighet i naturvårdsarbetet – bland annat genom tillgång till miljöinformation, deltagande i beslutsprocesser och tillgång till rättslig prövning. Det låter tjusigt men det är ett förslag som riskerar att lägga en död hand över enskildas skogsbruk.
För närvarande finns omkring 3 30 000 privata skogsägare i Sverige. I de allra flesta fall handlar det om människor som bedriver ett aktivt och seriöst skogsbruk. De vårdar sina skogar och avverkar dem med förnuft. Därför är det svårt att se motiven för att begränsa deras äganderätt och möjligheter att förfoga över sina egna marker – till exempel genom att ge miljöorganisationer och andra rätt att överklaga skogsägarnas beslut om avverkning, nya skogsbilvägar eller vilken typ av plantor som ska sättas.
I en interpellationsdebatt i riksdagen 29 november var visserligen landsbygdsminister Sven-Erik Bucht (S) tydlig i sitt stöd för ett aktivt skogsbruk:
”Mitt besked till landets skogsägare är detta: Ni behöver inte vara oroliga. Den här regeringen jobbar mycket seriöst med det nationella skogsprogrammet och är mycket medveten om att skogen historiskt sett har bidragit med en mycket stor del till att bygga upp välståndet i Sverige. Från att vara ett av Europas fattigaste länder i början av 1900-talet har vi blivit ett av Europas rikaste länder tack vare att vi har haft ett omfattande skogsbruk – och det ska vi värna.”
Det är välkommet klarspråk från S-ministern. Men det oroar ändå när det kommer i princip motsatta signaler från ett annat departement och det gröna partiet i regeringen.
LRF Norrbotten har nu skrivit ett öppet brev till riksdagsledamöterna från Norrbotten. Det innehåller två raka och enkla frågor.
1. Är det i sin ordning att allmänheten ska kunna överklaga enskilda markägares rätt att avverka skog på sin egen mark?
2. Är det rätt att staten konfiskerar eller lägger förbud på privat egendom utan att ersätta ägaren?
Det borde inte vara svårt att svara klart nej på bägge frågorna. Landets enskilda skogsägare är inga hänsynslösa miljöbovar. Skogstillväxten i Sverige är hela 120 miljoner kubikmeter skog per år. Men det avverkas ändå bara 85 miljoner kubikmeter skog per år. Därför går det att avverka betydligt mer utan att det försämrar allmänhetens möjligheter att nyttja skogen för friluftsliv eller rekreation.
I Sverige har vi dessutom redan en tuff skogsvårdslag. Den reglerar hur skogen ska skötas både produktions- och miljömässigt – till exempel att man är skyldig att återplantera skog efter avverkning. Den nuvarande lagen borde faktiskt räcka som instrument för att se till att det privata skogsbruket sker i schyssta och ansvarsfulla former.