BENGT-URBAN FRANSSON PITEA-TIDNINGEN.SE: Ska vi svika våra ungdomar helt?

I går morse läste jag en liten notis när jag gick igenom tidningarna på nätet. Det var centerpartistiske ministern Andreas Carlgren som hade uttalat sig om att man borde förändra byggnormerna så att fler enklare lägenheter skulle kunna byggas. I ett uttalande till TT sade han följande: "När jag fick min fösta lägenhet minns jag att det gick väldigt bra att ligga på en säng, inklämd i ett hörn och utan vidare käka maten på samma ställe som den lagades." Och visst står många ungdomar ut med ett enklare boende bara för att kunna flytta hemifrån. Så långt har Carlgren rätt.
Det är när man ser politiken i ett större perspektiv som man börja se obehagliga mönster. Vi vet att många ungdomar bor kvar längre och längre hos sina föräldrar. En förklaring är bristen på bostäder. Det är helt enkelt svårt att få tag på en lägenhet. Det andra är de ekonomiska förutsättningarna. Hyrorna ligger så pass högt att en del ungdomar helt enkelt inte har råd att hyra de lägenheter som finns. Alternativet är att köpa sig en lägenhet. Det är inte heller enkelt. Inte blir det lättare med det nya regelverket kring lånefinansiering av bostäder som Finansinspektionen beslutat om och som snart genomförs.
Med centerns politik så kommer ungdomarnas svaga ställning på bostadsmarknaden att försvagas ytterligare. Med sitt förslag om att bygga enklare ungdomsbostäder så försöker man visserligen komma åt utbudsproblemet. Centern kan säkert ha rätt i att det kommer att byggas mer med dessa förenklade regler. Problemet med centerns bostadspolitik för unga är att ungdomarna riskerar att bli andra klassens medborgare vad gäller boendet.
I den socialdemokratiska välfärdspolitiken har boendet varit en av hörnstenarna. Ett bra boende till rimliga kostnader har setts som en av de viktigaste sakerna att satsa på i syfte att utjämna klassklyftorna i samhället. Även om du inte har matjord i fickorna ska du kunna bo bra. Här står den socialdemokratiska ungdomspolitiken i skarp kontrast mot den centerpartistiska.

Men centerns ungdomspolitik handlar bara inte om andra klassens boende som idé för att ungdomar ska ha någonstans att bo. En sak måste man berömma centerpartisterna för i alla fall och det är att ungdomspolitikens olika delar hakar i varandra. Centern måste se till att det byggs billiga bostäder, även om standarden blir taskig, om ungdomar ska kunna flytta hemifrån någon gång överhuvudtaget. Det hänger naturligtvis samman med centerns lönepolitik för ungdomar. Sänkta ingångslöner är ju något man propagerar starkt för. Och med en låg ingångslön måste hyrorna också vara låga om du ska kunna betala hyrorna. Det är på så sätt centerns ungdomspolitik hänger samman.
Centern talar om att man vill hjälpa ungdomar in. In på arbetsmarknaden genom lägre ingångslöner och sämre anställningsskydd. Det kallar vi socialdemokrater för lönedumpning och otrygga villkor. In på bostadsmarknaden genom att se till att det finns bostäder med lägre standard till lägre hyror. Det kallar vi för undermåligt boende. Det centern kallar för att öppna vägar in, kallar vi att stänga ute. Stänga ute ungdomar från likvärdiga villkor på arbetsmarknaden och från en god levnadsstandard. Man löser inte samhällsproblem genom att skapa nya. Ungdomar är värda en bättre start i livet än vad centern tänker erbjuda dem. Ungdomar har rätt till arbete, avtalsenlig lön och ett boende med god standard.