Sjung om studentens lyckliga dag,
låtom oss fröjdas i ungdomens vår!
Än klappar hjärtan med friska slag,
och den ljusnande framtid är vår.
Inga stormar än,
i våra sinnen bo,
hoppet är vår vän,
vi dess löften tro,
när vi knyta förbund i den lund,
där de härliga lagrarna gro,
där de härliga lagrarna gro!
Om två veckor fylls våra gator av rusiga, glada och lyckliga ungdomar som skrålande på studentsångens högstämda ord firar att deras gymnasietid är över, och att vuxenlivets dörrar öppnas för dem. Och förr var det verkligen en dag när dessa unga kvinnor och män med rätta kunde känna att den ljusnande framtid var deras och att de var vänner med hoppet. Men dagens studenter går en mycket mer oviss framtid till mötes än vad deras föräldrar gjorde när de tog studenten.
För tidigare ungdomsgenerationer stod valet mellan att studera vidare eller gå ut på en arbetsmarknad där de var ganska säkra på att de skulle få ett jobb. Men med dagens ungdomsarbetslöshet är valet inte lika lätt. Kraven som ställs på de unga är också betydligt högre. De okvalificerade jobben som ungdomarna kunde kliva in på direkt efter gymnasiet är betydligt mer sällsynta nu, och för de flesta jobb krävs det någon form av eftergymnasial utbildning. Så valet står i dag för många mellan att studera vidare eller att gå ut till en trolig period av arbetslöshet. Är det en ljusnande framtid?
Inte heller kan man väl kalla det för en ljusnande framtid det som av borgerligheten beskrivs som lösningen på arbetslösheten, nämligen en än större otrygghet med ett försämrat anställningsskydd och sänkta ingångslöner. Det löfte som de ska tro på är att man måste sälja sig billigt för att få ett jobb.
I dag är det tack och lov så att alla ungdomar som går ut gymnasiet med fullständiga betyg är behöriga att välja framtid då man kan välja mellan att studera vidare på högskolan eller att gå ut på arbetsmarknaden. Men om några år kommer inte alla studenter som lämnar gymnasiet att stå inför två öppna dörrar när man ska välja framtid efter gymnasiet. För de studenter som då har gått på ett yrkesförberedande gymnasieprogram kommer högskoledörren att vara låst och reglad. Detta är effekterna av den borgerliga politiken, eller vad man skulle kunna kalla valfrihet i praktiken. Det kommer nog att kännas surt för en del av dessa studenter som kanske ändrat sina framtidsplaner under gymnasieresan och nu skulle vilja studera vidare. Men tack vare Björklunds gymnasiereform kan de inte välja framtid där och då.
"Inga stormar än, i våra sinnen bor" heter det i sången och så är det också. Så där på gymnasieskolans trapp är nog inte sinnena förmörkade av oro inför framtiden. Och så ska det vara på studentdagen. Då ska man njuta och leva som om morgondagen inte fanns. Det är belöningen för allt slit och all den möda som gymnasieåren inneburit.
Snart nog kommer det en vardagsmorgon då studenterna ska möta den krassa verkligheten. För alltför många ersätts tyvärr då studentsångens hoppfulla ord av Pär Lagerkvists tunga ord: "Ångest, ångest är min arvedel" när de går ut i arbetslöshet.