Mer extremt väder och större variationer i klimatet medför fler hälsorisker, både direkt exempelvis i form av översvämningar, men också indirekt genom att spridningsmönster för vissa sjukdomar ändras. Det konstateras i den senaste delrapporten från FN:s klimatpanel, IPCC. När man nu från IPCC:s sida släpper sin senaste delrapport ligger huvudfokus på hur människan påverkas av klimatförändringarna, vad vi kan göra för att anpassa samhället till dessa förändringar, samt hur kan vi minska vår påverkan på klimatsystemet.
En av författarna bakom denna rapport, Joacim Rocklöv, docent vid enheten för epidemiologi och global hälsa vid Umeå universitet konstaterar i en kommentar till delrapporten: ”Människans hälsa är känslig för förändringar i klimatet. Effekterna ser dock olika ut beroende på var vi bor. Att klimatet blir allt mer varierande är en riskfaktor i sig – det är svårare att skydda människors hälsa i ett mycket varierande klimat än i ett mer stabilt.”
Rocklöv menar vidare att direkta hälsoeffekter kopplat till klimatförändringarna uppstår genom ändringar i extrema temperaturer och luftfuktighet och genom ökad förekomst av översvämningar, stormar, torka och bränder. Indirekt kan vår hälsa skadas genom klimatförändringarnas påverkan på det ekologiska systemet, exempelvis i form av missväxt, förändrade mönster för så kallade vektorburna sjukdomar, som exempelvis sprids via fästingar eller myggor, eller som socialt svar på klimatförändringarna, som befolkningsförflyttningar efter långvarig torka.
Det Rocklöv och de övriga forskarna bakom IPCC:s senaste delrapport slår fast är inget revolutionerande i sig. Men det känns ändå långt mycket mer när man ser det nedpräntat på papper av förtroendeingivande forskare. Det är uppenbart att det finns all anledning att känna oro inför framtiden om utvecklingen går i den riktning som denna och tidigare delrapporter från FN:s klimatpanel pekat ut. Men hoppet tänts när Joacim Rocklöv slår fast: ”Det är möjligt att uppnå betydande hälsovinster, både på kort och medellång sikt genom väl valda åtgärder för anpassning och omställning, som minskar utsläppen av klimatpåverkande växthusgaser. Det behövs även förbättrad beredskap och riktade insatser, som till exempel utveckling av varningssystem och god katastrofhantering.”
Men då måste vi agera. Våra folkvalda företrädare måste ta klimathotet på allvar och agera för att minimera riskerna. Men frågan är om någon vågar ta på sig ledartröjan och inleda korståget mot klimathotet. Det råder knappast något tvivel om att klimatförändringarna till stor del beror på människans påverkan på naturen och miljön.
Om vi inte gör något kommer vi alla att drabbas. Som för det mesta är det de som redan har det sämst i vår värld som får betala högsta priset. Men priset kan bli högt för oss alla. När skördar hotas, matsäkerheten försämras, människor drabbas av naturkatastrofer som översvämningar och svår torka på grund av hotad vattenförsörjning lär spänningarna i vår värld och konflikter bli allt vanligare.
Klimatförändringarnas påverkan på människa och samhälle måste därför diskuteras bredare än vad som hittills har skett och sättas in i ett övergripande sammanhang. Vi måste våga diskutera om den världsordning vi ser idag de facto är hållbar. Om vi ska våga ta de steg som behövs måste vår medvetenhet öka drastiskt. Just nu är det alldeles för lätt att sticka huvudet i sanden och hoppas att världen ser annorlunda ut när vi drar upp huvudet igen.