SD satsar hårt på kyrkovalet
Kyrkoval I juni var det val till EU-parlamentet. Snart är det val igen. I september är det dags för kyrkovalet, ett val som ofta har lågt valdeltagande, vilket kan gynna mindre partier om de kan mobilisera. Redan vet vi vet att främlingsfientliga Sverigedemokraterna mobiliserar som aldrig förr för att utöka sitt inflytande i kyrkan.
I mitten på september är det kyrkoval. Förhoppningsvis ett val som engagerar allt fler. Inte minst när obskyra högerorganisationer som Sverigedemokraterna säger sig vilja satsa på kyrkovalet för att få en politisk plattform.
Foto: SCANPIX
Detta är en ledare. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Den svenska kyrkan ska självfallet fortsätta att bygga broar mellan olika religioner och mellan människor från olika länder. Kyrkans engagemang för en bättre flykting-och integrationspolitik är viktig.
Inte minst ärkebiskopen Anders Wejryd är en kraftfull förespråkare för en öppen kyrka, där alla ska en plats. Även vad gäller könsneutrala äktenskap.
Vi behöver en kyrka som engagerar sig och som finns mitt i samhället. Den ska höras och synas i kyrkorummet, men också utanför kyrkans väggar. Vi behöver en öppen och tolerant folkkyrka som står på de små människornas sida, inte en trång och navelskådande kyrka för allt färre.
Vid valet den i september ska ledamöter till kyrkomötet, stiftsfullmäktige, kyrkofullmäktige och kyrkoråd utses. Svenska kyrkan är en stor organisation. Antalet medlemmar ligger strax över 7 miljoner. I kyrkan finns omkring
70 000 förtroendevalda och
25 000 anställda. Kyrkan omsätter drygt 10 miljarder kronor. Mot den bakgrunden är det viktigt att så många av kyrkans medlemmar som möjligt går till valurnorna.
Kyrkans valkansli visar att drygt 44 000 personer ställer upp i valet. Av dem är 55 procent kvinnor och 45 procent män. Och det är nära 29 000 mandat man slåss om.
Samtidigt är det förståeligt att människor som traditionellt är medlemmar i Svenska kyrkan kanske inte alla gånger känner något större engagemang för vad kyrkan gör. Det har också visat sig i intresset för kyrkovalen de senaste decennierna. Valdeltagandet har ofta hamnat kring eller eller strax över tio procent.
Rösträttsåldern i kyrkovalet är 16 år, vilket gör att omkring
100 000 16-åringar är röstberättigade vid årets val. Något som är bra. Sedan är förstås frågan hur många ungdomar som känner sig engagerade i kyrkan. Mycket
tyder ändå på att allt flerungdomar är engagerade i religiösa frågor och de flesta är också medlemmar i kyrkan.
När det finns högerkrafter som vill bryta sig in i kyrkans arbete och förändra dess inriktning finns det all anledning för inte minst Socialdemokrater och alla medlemmar i kyrkan att ställa upp. Svenska kyrkan är och ska förbli en folkkyrka som till alla delar ska präglas av demokratiska värderingar.
Inför valet i september är den socialdemokratiska gruppen störst i kyrkomötet med 71 ledamöter. Moderata samlingspartiet, på andra plats, har 45 mandat och sedan kommer övriga partier i fallande skala. Sammantaget är det 251 ledamöter som ska väljas vid kyrkovalet.
Fortfarande finns det falanger inom kyrkan som ställer upp i årets val som säger nej till kvinnliga präster. Detta trots att det gått mer än 50 år sedan som kvinnor för första gången prästvigdes i den dåvarande statskyrkan. Sedan dess har kvinnoprästmotståndet fortsatt att verka inom kyrkan, men med ständigt sviktande förtroende och uppslutning.
Svenska kyrkans ämbetssyn inkluderar både män och kvinnor. Vi ska självfallet värna om en jämlik och rättvis kyrka. Därför är valet i september viktigt.