Sårbarare med globalisering?
GLOBALISERING. Debatten om globaliseringen har fått ett nytt tonläge. Både anhängare och motståndare tycks modifiera sina mest extrema ståndpunkter. I dag talas sällan om ensidigt nej till globalisering utan om på vilka villkor och hur den sker.
Detta är en ledare. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Inte oväntat landar man i ståndpunkten att ökad handel lyfter levnadsstandarden i industriländerna. Konkurrens pressar priser och detta kommer alla till del.
Utvecklingen i Kina, Indien och Brasilien tyder på att även nyligen industrialiserade länder drar fördel av öppen handel och investeringar över gränserna.
Men OECD-rapporten erkänner också att löntagare kan förlora på globaliseringen.
- Det är klen tröst för någon som just förlorat jobbet att den generella levnadsstandarden ökar i landet eller att nya jobb skapas i andra sektorer.
Ingenting talar dock, enligt OECD, för att globaliseringen minskar antalet jobb. Globalisering är förenlig med hög sysselsättning, menar man.
Institutet för tillväxtpolitiska studier (ITPS) i Sverige drar i en annan rapport en liknande slutsats:
- Det finns inget som tyder på att den ökade utrikeshandeln skulle ha några som helst effekter på den totala sysselsättningen eller nivån på arbetslösheten.
Globalisering innebär att omvandlingstrycket ökar. Svårigheten ligger i att få omvandlingen att fungera utan att människor drabbas orimligt hårt. En bra mix av inhemsk politik kan skapa en stark arbetsmarknad även i ekonomier som är öppna för handel. Aktiv arbetsmarknadspolitik, omställningsstöd och arbetsmarknadsutbildning kan tillexempel underlätta anpassningen.
Och just sådana åtgärder drar alltså den borgerliga regeringen ned på! OECD-rapporten tar också upp några negativa tendenser som ofta kopplas till globaliseringen: Att lönernas andel av förädlingsvärdet minskat och att löneskillnaderna ökat i de flesta länder. Detta kan bero på att globaliseringen försvagat de fackliga organisationernas förhandlingskraft och på ökad konkurrens från länder med lägre löner.
Men det kan också finnas andra förklaringar. Ökad användning av kapitalintensiv teknik leder till sjunkande löneandel och en viktig förklaring till ökade löneskillnader kan vara stigande efterfrågan på välutbildad arbetskraft.
Har globaliseringen gjort löntagarna i OECD-länderna mer sårbara?
Det finns inget enkelt svar på den frågan menar OECD. Globaliseringen innehåller inslag av minskad jobbtrygghet. Men omvandling har alltid ett pris. Om detta pris är högre i dag än tidigare är svårt att säga.
Den mer relevanta frågan är istället, som ITPS uttrycker det: Hur ska Sverige kunna dra största möjliga nytta av de vinster som en fortsatt globalisering medför?