Sänkta skatter är inte gratis
SKATTER. Den moderatledda regeringen säger sig inte ha råd att ge kommuner och landsting mer pengar för att klara vård, skola och omsorg både akut och långsiktigt. Samma moderater inleder valrörelsen med att lova ytterligare skattesänkningar. Som om skatteintäkterna och den allmänna välfärd regeringen säger sig värna, inte hade ett jota gemensamt.
De Nya Moderaternas arkitekter, Fredrik Reinfeldt och Anders Borg, ser nya skattesänkningar som sina drömmars mål, medan den skattefinansierade allmänna välfärden redan går på kryckor.
Foto: KARIN MALMHAV / SCANPIX
Detta är en ledare. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Det kan man fundera över. Plus huruvida skola, hälso- och sjukvård, omsorg om barn, åldringar och handikappade ska vara allmän och betalas via skattsedeln eller om tillgången till denna service till stora delar ska betalas med avgifter och privata försäkringar. En allmän välfärd kostar.
Skattesänkningar är således inte gratis. De intäkter som försvinner från det allmänna måste ersättas med någonting annat och detta "någonting annat" får tas från den egna plånboken. Flertalet lär då upptäcka att mindre skatt på lönen inte räcker långt. Moderaterna är på väg att införa den samhällsmodell USA försöker överge till förmån för den svenska.
Trots den ogripbara globala finanskrisens härjningar lovade finansminister Anders Borg (M) att här varken skulle stunda skattehöjningar eller nedskärningar. Att det föga röstknipande hantverket delegerats till kommun- och landstingspolitiker, sa han ingenting om. Däremot har han anklagat dem för att vara slösaktiga och inkompetenta. Stockholmskommuner undantagna.
Det är inte kommunerna det är mest synd om, det är industrin som har det tufft, säger Anders Borg. Vilken sektor det är mest synd om, den offentliga eller den privata, får anstå, men det är inom den offentliga sektorn jobben minskar mest och snabbast, visar färska siffror från Statistika centralbyrån, SCB. Till och med snabbare än under 90-talskrisen, konstaterar Kommunals ordförande Ylva Thörn.
På tolv månader har det försvunnit 20 000 jobb från kommunerna och därtill 2 000 jobb i landstingen. Och det är inte färdigt än. 22 000 jobb, det är nästan tre gånger så många som inom privata sektorn dit bilindustrin räknas. Inom den sektorn försvann 8 000 jobb under samma period.
Gotland och Norrbotten toppar den dystra listan över andelen försvunna jobb inom kommuner och landsting och mer är på gång. Piteå är en ekonomiskt välskött kommun. Åtminstone är kommunkassan stark. Men kommuner får inte lägga en budget som går med underskott. Årets intäkter och utgifter ska vara i balans. Det har riksdagen bestämt, samtidigt som den bestämt att regeringar får balansera sina utgifter och inkomster över en treårsperiod.
Balanskravet kombinerat med minskade skatteintäkter och frysta statsbidrag innebär nedskärningar och uppsägningar i nära nog samtliga landets kommuner och landsting. I Piteå kommun står exempelvis socialnämnden inför hotet att tvingas spara in mellan nio och femton miljoner kronor. Tjänster försvinner från redan slimmade verksamheter som äldreboenden, hemtjänsten och omsorgen om handikappade.
Och eftersom det trots allt finns en gräns för hur mycket människor förmår uträtta blir det också färre platser på äldreboendena och färre som får hjälp i hemmet. Den lägre besparingen motsvarar ganska precis den årliga förlust kommunen gör sedan alliansregeringen tog över och frös statsbidragen. Piteå kommun har redan en ackumulerad förlust på 20 miljoner kronor som varje år växer med tio miljoner kronor.
Skattechocken förefaller
fjärran. Sparchocken är däremot högst närvarande.