Sänkt a-kassa och pressade löner
FÖRSÄMRING. Regeringen Fredrik Reinfeldts politik börjar klarna i konturerna och effekterna skrämmer. Framför allt de arbetslösa men också de med arbete protesterar. Försämringen av a-kassan snabblevereras och avgiften chockhöjs i jakten på de 42 miljarderna till sänkta skatter.
Detta är en ledare. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Regeringens förklaring till de magstarka avgiftshöjningarna är att varje yrkesgrupp ska betala efter arbetslöshet. Desto högre arbetslöshet desto högre avgift. Resonemanget saknar logik.
Är det lärarnas fel när barnkullarna sjunker, städerskornas fel att företagen drar in på städningen, undersköterskornas och sjuksköterskornas fel att de blir överflödiga när kommuner och landsting sparar för att klara budgeten? Vissa grupper betalar redan mer än andra, men i stort bygger a-kassans upplägg på solidaritet. Arbetslösheten slår olika från gång till annan och tanken är att vi ska bära varandras bördor.
Till den höjda avgiften kommer slopad avdragsrätt i självdeklarationen och på det ett sista välriktat skott mot denna försäkring; sämre ersättning vid arbetslöshet och färre dagar. Effekterna slår till direkt när nyårsklockorna ringt in 2007 och många är dem som ser fram emot årsskiftet med stor oro.
A-kassan är finansierad. Där finns inget svart hål att täcka. Arbetslösheten sjunker stadigt. I september hade 4 345 000 personer jobb, 86 000 fler än i september 2005, och så många har aldrig varit i arbete sedan 1990. Året innan regeringen Carl Bildt tog vid och fixade massarbetslöshet. Det finns alltså inget naturligt giltigt skäl till att försämra a-kassan.
Den krassa sanningen är att pengarna ska användas till annat. Regeringen behöver dem till sina vidlyftiga skattesänkningar för att öka klyftorna mellan dem som arbetar och dem som inte har ett arbete. Till den manövern fattas flera miljarder, även om finansminister Anders Borg lyckas klösa loss 10 miljarder kronor från a-kassan. Så nu är det bråttom. Så bråttom att TCO-ordföranden Sture Nordh anklagar den borgerliga alliansregeringen för att runda grundlagen.
En annan avsikt med den försämrade a-kassan är att pressa lönerna. Därom råder ingen tvekan. I motsats till många prognosmakare skissar den borgerliga regeringen i budgeten på lägre lönehöjningar för de närmaste åren, konstaterar LO-Tidningen. Verktygen finansministern pekar på är just kombinationen försämrad a-kassa och fler öppet arbetslösa. Borgarnas prognos bygger på erfarenhet.
"Man bör utgå ifrån att det blir en press nedåt på lönerna. Det blir ett behov av att ta lägre betalda jobb", säger Anders Björklund, professor i nationalekonomi, apropå sänkta a-kasseersättningar i intervju i Svenska Dagbladet. I samma ärende i samma tidning, uttryckte sig Lars Calmfors, professor i internationell ekonomi, så här: "Det talar de borgerliga relativt tyst om. Sänker man ersättningsnivåerna så kommer det på sikt att innebära att lönenivån hamnar lägre än den annars skulle ha gjort."
Det här var inget moderaterna bara talade tyst om. Det förnekades kategoriskt. Den moderatledda alliansen vann valet, men regeringen Reinfeldt fick inget mandat att sänka trygghetssystemet och pressa lönerna och den har marknadsfört sig som hela folkets regering. Nu visar den sitt rätta ansikte. Slår hårdast mot de lågavlönade, arbetslösa, deltidsarbetslösa, sjukskrivna och föräldralediga. Grupperna där kvinnor dominerar. Grupperna som bäst behöver en regerings stöd. Så var det med den folkliga regeringen.