Arjeplogs kommun är bara en av alla glesbygdskommuner i vårt land som brottas med de utmaningar som minskande och åldrande befolkning medför. Detta i kombination med avfolkning av glesbygden får allvarliga konsekvenser för den grundläggande samhällsservice som behövs för att det ska vara möjligt att bo kvar och kunna bedriva verksamhet i glesbygd. Detta är frågor som berörts vid upprepade tillfällen på denna ledarsida. Det har handlat om försämrad postservice, avsaknad av mobiltäckning, svårighet med bredbandsuppkopplingar, skolnedläggningar, nedlagda bensinstationer, försämringar i kollektivtrafiken, problem med kontanthantering för näringsidkare och butiker som läggs ned. Listan kan säkerligen fyllas på med än fler faktorer som gör vardagslivet för de bofasta ute på glesbygden allt svårare för var dag som går.
Den grundläggande samhällsservicen har blivit till en Svarte Petter som ingen vill sitta med på hand. Ingen vill riktigt ta ansvar för dessa frågor, och därmed hamnar Svarte Petter så småningom i knät på kommunpolitikerna då medborgarna i sin frustration vänder sig dit. Och visst ligger en stor del av ansvaret i händerna på kommunen, men långt ifrån i den utsträckning som nu blivit. Ansvaret för vissa frågor borde med självklarhet ligga på det nationella planet, medan andra nog borde bli föremål för ett betydligt större regionalt ansvarstagande. Men lösningen heter samverkan. För utan samordning av den grundläggande servicen blir kostnaden för varje enskild tårtbit alltför hög för att någon ska kunna eller vilja bära den.
I samordningen av den grundläggande servicen i glesbygd blir kommunen med självklarhet en nyckelaktör. Det är här kunskapen om de lokala behoven och de lokala förutsättningarna finns. Men med de ekonomiska förutsättningar som de flesta av glesbygdskommunerna har, har man inte muskler att klara samhällsservicebiten själv. Arjeplogs kommun har försökt att ta ett mer övergripande grepp kring frågan om den grundläggande samhällsservicen och samordningen av denna i projektet "Byautveckling 2020". Kommunen har tidigare sökt, och fått, medel till en förstudie från Länsstyrelsen i Norrbotten. För det genomförandeprojekt som förstudien utmynnat i har man bland annat sökt pengar från landstinget i Norrbotten. I det förslag till beslut som ligger i fråga om landstingets medfinansiering föreslås att ansökan ska avslås då projektet är alltför lokalt.
Att man från landstingets sida ser den grundläggande servicen i vårt läns glesbygd som en lokal fråga för de enskilda kommunerna är ytterst oroväckande och minst sagt uppseendeväckande. Det väcker en rad frågor kring organisationens syn på regional utveckling och vad som ska vara ett regionalt ansvar i framtiden. Om en fråga om att boende i hela vårt län ska ha tillgång till grundläggande samhällsservice är ett regionalt ansvar så kan man verkligen fundera vad regionen ska spela för roll i den regionala utvecklingen - i alla fall utifrån landstingets perspektiv. Särskilt oroande är detta med tanke på den tyngd som landstinget har i den regionbildning som länet är på väg in i. Får landstingets syn på regional utveckling, som den ter sig i denna fråga, vara tongivande i den nya regionbildningen finns det all anledning att hissa varningsflagg.