När SNS konjukturråd i januari presenterade sin rapport med en rad förslag för en strukturell reformering av svensk arbetsmarknad höjde nog knappast någon på ögonbrynen. SNS står, som alla vet, regeringsblocket mycket nära, och därför förvånades knappast någon över de förslag som presenterades.
I rapporten skriver SNS konjunkturråd bland annat: "Det finns en stor potential för sysselsättningsökningar framför allt bland dem som är i början eller slutet av förvärvslivet, men även däremellan, eftersom många människor befinner sig i det som kallas utanförskapet. Undersysselsättningen i dessa grupper beror på en kombination av snabba förändringar på arbetsmarknaden och regler för lönesättning och finansiellt stöd till icke sysselsatta som motverkar en hög sysselsättning."
Av detta kan man dra slutsatsen att SNS anser att de strukturella problemen på arbetsmarknaden beror på alltför höga löner till de som arbetar och alltför höga ersättningar till de som inte arbetar. Lösningen på detta blir att ersättningsnivåerna i arbetslöshetsförsäkringen måste sänkas eller åtminstone frysas så att dessa ersättningsnivåer inte innebär en press uppåt på lönenivåerna. Föga överraskande anser också SNS att de alltför höga ingångslönerna är skadliga för svensk arbetsmarknad.
SNS konjunkturråd lanserar också idén om så kallade "välfärdsjobb" och skriver: "Det finns en stor potential för sysselsättningsökningar framför allt bland dem som är i början eller slutet av förvärvslivet, men även däremellan, eftersom många människor befinner sig i det som kallas utanförskapet. Välfärdsjobb innebär en gradvis ökande skyldighet för någon som är arbetslös (och andra arbetsföra i utanförskapet) att utföra arbetsuppgifter som är värdefulla för samhället men som annars inte skulle utföras. De statsfinansiella kostnaderna för välfärdsjobben blir låga eftersom den ekonomiska ersättningen inte kommer att vara mycket högre än de nuvarande ersättningsnivåerna. Nyttan av välfärdsjobben blir stor för samhället men även för individen som får en starkare koppling till arbetsmarknaden."
"Välfärdsjobben" skulle således bli en form av Fas 3 jobb i offentlig sektor. Överraskande för de flesta, och för Kommunals ordförande i synnerhet, har Håkan Juholt och Tommy Waidelich i en artikel på DN debatt uttryckt en positiv inställning till dessa "välfärdsjobb" som högertankesmedjan SNS lanserat. I en kommentar till utspelet kring "välfärdsjobben" säger Kommunals ordförande Annelie Nordström att det är fler ordinarie vård- och omsorgsjobb som behövs. Och det är lätt att förstå hennes upprördhet. I debattartikeln om hur Juholt och Waidelich vill uppnå full sysselsättning nämns inget om satsningar på fler anställda inom offentlig sektor, men däremot vill man pröva de "välfärdsjobb" som SNS föreslagit. Frågan är om den kvalitets- och personalförstärkning som måste till inom vård-skola-omsorg ska lösas med riktiga jobb, som betalas enligt kollektivavtal, eller genom tvångsjobb á la Fas 3 under täcknamn "välfärdsjobb".
Jag blir närmaste besviken över att de överhuvudtaget tar upp den tråden. Det är absolut inte det som välfärdssektorn behöver, konstaterar Annelie Nordström upprört. Hon fortsätter: "Det som behövs är väldigt många fler ordinarie anställda med goda kunskaper." Vi får hoppas att Juholt och Waidelich lyssnar på Annelie Nordström och tänker om - och tänker rätt. Det behövs fler riktiga jobb, inte bidragsjobb, inom offentlig sektor för att klara välfärden.