Rikt land där vinnaren tar allt

INKOMSTGÅTAN. USA är ett av världens rikaste länder. Men också ett land med en märklig inkomstgåta. I USA har nämligen genomsnittsinkomsten (medianinkomsten) nästan inte ökat alls på 35 år.

Piteå2006-05-15 00:00
Detta är en ledare. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Fast produktiviteten i hela den amerikanska ekonomin växt hyggligt - vilket borde ge utrymme för inkomstökningar - har alltså bara småsmulor kommit den genomsnittlige amerikanen till del. Vart har då den övervägande delen av utrymmet för inkomstökningar i så fall tagit vägen?

En vetenskaplig rapport har levererat uppseendeväckande fakta som ger en lösning på den amerikanska inkomstgåtan. Ekonomerna Ian Dew-Becker och Robert Gordon slår för det första fast att produktivitetsförbättringen inte gått till ökade företagsvinster eftersom vinsternas andel av förädlingsvärdet varit oförändrad.



Istället har merparten av inkomstökningen faktiskt gått till de 10 procent högsta inkomsttagarna. Och inte nog med det - de stora pengarna har gått till toppen av toppen, de 1 procent och de 0,1 procent högsta inkomsttagarna.

Faktum är att de tio procenten i topp plockade åt sig hälften av hela inkomstökningen mellan 1966 och 2001. Ser man på den mer närliggande perioden 1997-2001 tog de 0,1 procenten i topp hem lika stor andel av inkomstökningen som samtliga de 50 procent lägsta inkomsttagarna (!).

Den här utvecklingen har vidgat inkomstklyftorna i USA så att de, efter att ha krympt fram till 1970, nu är tillbaka på nivån från 1930-talet.



Vad är då förklaringen till den här ökningen av
inkomstskillnaderna? En del ekonomer menar att det beror på ökad efterfrågan på högt kvalificerade specialister och tekniker. Den skeva fördelningen av inkomstökningen skulle vara en sorts utbildningspremie, en förklaring som dessutom är tilltalande luthersk. Men fakta stödjer inte den tesen.

Gruppen högutbildade har visserligen fått större inkomstlyft än lågutbildade, men de har ändå inte fått sin rättmätiga andel av produktivitetsvinsten. Den stora omfördelningen har istället skett från 90 procent av inkomsttagarna till de 5 procenten i toppen och inom den gruppen till de allra största inkomsttagarna. Till finansförvaltare, artister, idrotts- och TV-stjärnor, men framför allt till näringslivets direktörer.



USA har blivit ett "vinnaren tar allt"- samhälle där enorma ersättningar till de i inkomsttoppen håller på att dra isär nationen. Den här utvecklingen förstärks av den sittande republikanska administrationen. För ovanpå den allt mer skeva inkomstfördelningen har president George W Bush genomfört stora skattesänkningar för de allra rikaste, vilket ytterligare vidgat klyftorna.

Ian Dew-Beckers och Robert Gordons vetenskapliga rapport avslutas därför något överraskande med ett antal policyförslag från författarna.

Öka skatterna för de 1 procent högsta inkomsttagarna med ett betydande belopp, till exempel från 33 till 50 procent, för att kunna finansiera viktiga sociala behov, däri inbegripet en reducering av budgetunderskottet och reformer av pensionssystemet och sjukvården.

George W Bush lär dock knappast lyssna på det rådet.

Läs mer om