Detta är en ledare. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Den politiska klyfta mellan Europa och USA som skapades genom den olagliga invasionen av Irak har vidgats till en moralisk klyfta. Det började redan med Guantánamo-basen på Kuba, där hundratals fångar hållits utan rättegång sedan kriget i Afghanistan. Det fortsatte med avslöjandena om vidriga förhållanden i Abu Ghraib-fängelset i Irak.<br /><br />Klyftan har vidgats ytterligare genom uppgifterna om att CIA skjutsar runt kidnappade människor mellan hemliga fångläger runt om i världen där de kan förhöras med metoder som officiellt inte godkänns i USA. Destinationerna för denna vidriga trafik är inte bara ökända tortyrländer som till exempel Egypten. CIA har också utnyttjat länder i Östeuropa med svaga rättstraditioner, som till exempel Rumänien och troligtvis även Polen. Sorgligt nog hukar de europeiska regeringarna för USA:s irreguljära flygningar kors och tvärs i Europa. I den mån de inte sanktionerat dem.<br /><br /><br /><br />Det finns inte minst i Sverige en naiv föreställning om att länderna i Östeuropa genomgått en kulturrevolution där allt gammalt rensats ut. I själva verket är det till stor del samma människor som befolkar polisväsende och domstolar som på kommunisttiden. Samtidigt är många av de ledande politikerna gamla kommunister, nödtorftigt omvända till demokrater.<br /><br />Det är alltså inte främst en klyfta mellan regeringarna i Europa och USA, även om de politiska spänningarna växer. Det är inte heller en klyfta mellan de europeiska och amerikanska folken. En majoritet av amerikanerna är i dag emot kriget i Irak, som för övrigt en majoritet av demokraterna röstade emot. I kongressen kräver numera även republikaner slut på fångtrafiken och de hemliga fängelserna. Den moraliska klyftan går mellan en överväldigande del av den europeiska befolkningen och den nuvarande amerikanska administrationen.<br /><br /><br /><br />Utrikesminister Condoleezza Rice skickades i veckan till Europa för att lägga allt till rätta. Rice var när hon utsågs till nationell säkerhetsrådgivare en begåvad akademiker som förläst sig på kalla kriget. Under åren i Vita huset uppträdde hon mer som en medlem av familjen Bush än som en självständig rådgivare. Krigspolitiken, som hon inte opponerade emot, styrdes helt av vicepresidenten Cheney och försvarsministern Rumsfeld och de neokonservativa tänkare som kom till makten med Bush.<br /><br />I Europa stampade Rice irriterat foten i golvet åt dessa dumma europeer som inte förstår sitt bästa. Enligt Rice skyddar USA inte bara sin egen befolkning utan också Europas - ett tvivelaktigt påstående med tanke på att kriget i Irak enligt alla bedömare just nu är den viktigaste grogrunden för terrorismen i världen. Europeerna borde vidare förstå att man inte kan tala öppet om alla smutsiga sidor av kriget mot islamismen.<br /><br /><br /><br />Senare försäkrade Rice att USA förbjuder "grym" behandling av fångar utomlands. Men om USA följer sina egna lagar och respekterar mänskliga rättigheter, finns det över huvud taget inget behov av hemliga utländska fängelser. Rices piruetter var pinsamma och fördjupade ytterligare den moraliska klyftan mellan Europa och USA.
