Resultatet måste bli skattehöjning

ÄLDREOMSORGEN Efter den skildring av demensvården i Piteå som tv-programmet Uppdrag Granskning gjorde beslutade Socialstyrelsen att göra en tillsyn. Häromdagen kom myndighetens tillsynsbeslut, vilket PT har redovisat på nyhetsplats. Frågan är nu vilka konsekvenser detta kommer att få i Piteå - och på andra håll i landet.

Det finns anledning för Socialdemokraterna i Piteå, med Peter Roslund och Helena Stenberg i spetsen, att allvarligt fundera på en skattehöjning för att klara äldreomsorgen. Det finns ett starkt folkligt stöd för en sådan politik. (Arkivbild)

Det finns anledning för Socialdemokraterna i Piteå, med Peter Roslund och Helena Stenberg i spetsen, att allvarligt fundera på en skattehöjning för att klara äldreomsorgen. Det finns ett starkt folkligt stöd för en sådan politik. (Arkivbild)

Foto: Maria Johansson

Piteå2010-10-07 06:00
Detta är en ledare. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Socialstyrelsen riktar svidande kritik mot hur Piteå kommun sköter demensvården i kommunen. Framför allt riktar man in sig på låsningen av lägenheter och kommunens bristande förmåga att hantera och analysera klagomål över brister i vården och omvårdnaden. I sitt beslut konstaterar man bland annat att socialnämnden måste; säkerställa att det finns rutiner för att fortlöpande kontrollera att det finns den bemanning som behövs, säkerställa att det finns rutiner för hur fel och brister i verksamheten skall identifieras, dokumenteras, analyseras och åtgärdas samt hur vidtagna åtgärder skall följas upp, och säkerställa att rapporterade avvikelser analyseras, åtgärdas samt följs upp. Socialstyrelsen ålägger kommunen att senast den 1 december redovisa vilka åtgärder som vidtagits för att komma till rätta med påtalade brister.

En slutsats som är möjlig att dra av Socialstyrelsens beslut är att man konstaterar att inlåsning ej får ske för att bemanningen är för låg för att klara verksamheten på annat sätt. All låsning måste dessutom ske med den boendes medgivande, och personer som ej kan låsa upp själva ska ha tillgång till hjälp med upplåsning utan dröjsmål. Den enda slutsats man därför kan dra är att bemanningen måste höjas, om man ska kunna leva upp till de krav som Socialstyrelsen uppenbarligen ställer.

Nu är det inte bara i Piteå som beslutsfattarna har anledning att fundera över framtiden. För Piteå är på inget sätt unikt när det gäller bemanningen inom äldreomsorgen och demensvården.
Sanningen är nog i stället den att stora delar av verksamheten har bättre förutsättningar i Piteå än i många andra kommuner. Detta beslut kommer att sända chockvågor genom stora delar av kommun-Sverige. Det kommer nämligen att kräva stora resurstillskott i många kommuner för att man ska kunna uppfylla Socialstyrelsens krav.

Alla är nog överens om att våra äldre och dementa ska ha en fullgod och trygg vård, vilket är utgångspunkten för Socialstyrelsens beslut. Men då får man också ta konsekvenserna av detta. Det ekonomiska utrymme som behövs för att klara de kvalitetskrav som Socialstyrelsen slår fast är stora. Det handlar i en kommun av Piteås storlek inte om någon enstaka miljon hit eller dit. Inte heller tio miljoner. Det rör sig om många tiotals miljoner kronor som saknas i socialnämndens budget om man ska klara bemanningen enligt Socialstyrelsens krav. Det utrymmet är svårt, troligtvis omöjligt, att frigöra genom omfördelningar. Den enda rimliga lösning som återstår, om kommunen ska leva upp till en god ekonomisk hushållning, är en skattehöjning.

Visst kommer kritiska röster att höjas. Men det är lätt för Socialdemokraterna att bemöta. Beskeden från socialdemokratiskt håll har varit tydliga under hela valrörelsen. Välfärd går före skattesänkningar. En skattehöjning på 50 öre skulle kosta en inkomsttagare med en månadslön på 20 000 kronor/månad 100 kronor i månaden, och 150 kronor i månaden för den med en månadslön på 30 000 kronor/månad. Även om det skulle krävas en skattehöjning på 75 öre per månad är nog den stora massan beredd att avstå från den delen av de skattesänkningar man redan fått via jobbskatteavdragen. Den stora massan får ändå behålla omkring 1500 kronor/månad i skattesänkningar. Det finns därför ingen anledning att inte föra en tydlig ideologisk politik i denna fråga.
Läs mer om