Lördagen den 20 augusti passerade en politisk märkesdag. Då var det 45 år sedan den så kallade Torekovskompromissen.
Under ett sammanträde på Hotell Kattegat i den skånska orten Torekov enades Socialdemokraterna och de borgerliga partierna om att monarkin skulle bestå, men till priset av att kungen fråntogs allt politisk inflytande – till exempel vid regeringsbildningar. Enligt överenskommelsen 1971 ska kungen bara ha representativa och ceremoniella uppgifter.
Sedan dess har Sverige levt med denna kompromiss – och den kommer sannolikt att bestå under många år framöver. Visserligen finns det tre riksdagspartier (S, V och MP) som har kravet på republik inskrivna i sina partiprogram. Men det är inget av dem som driver det på allvar eller särskilt aktivt.
Det folkliga stödet för att avskaffa monarkin är inte heller stort. I anslutning till kungens 70-årsdag i våras gjorde Sifo och Svenska Dagbladet en opinionsmätning om stödet för monarkin. Undersökningen visade att hela 65 procent av svenskarna vill behålla monarkin. Bara 24 procent vill avskaffa den. Samma mätning visade att de flesta partisympatisörerna för samtliga partier, utom för Vänsterpartiet, vill behålla monarkin. Även bland de rödgröna väljarna finns en majoritet för det nuvarande statsskicket.
SOM-institutet i Göteborg, som regelbundet mäter svenskarnas inställning till allt mellan himmel och jord, konstaterar visserligen att det skett en trendmässig nedgång i stödet för monarkin sedan 1995. Men även i SOM-mätningarna är det fortfarande klar majoritet för dem som vill ha monarki istället för republik.
Dessutom visar SOM-institutet, liksom andra mätningar, att kronprinsessan Victoria är en av Sveriges mest populära personer. Därför är det knappast en särskilt kvalificerad gissning att förtroendet för monarkin kommer att växa när Victoria så småningom blir drottning.
Därmed förblir kravet på republik en ickefråga i svensk politik. Republikanska föreningen, som är tvärpolitisk, gör i och för sig beundransvärda insatser för att lyfta frågan och bilda opinion för en annan tingens ordning.
”Monarki strider mot grundläggande principer för hur ett samhälle ska vara utformat såsom allas lika värde och står i vägen för en verklig demokrati grundad på maktdelning. Jag är stolt över att vara republikan”, säger Anne-Marie Pålsson (tidigare riksdagsledamot för Moderaterna), som i våras valdes till ny vice ordförande i föreningen.
Hon och andra republikanerna lär dock få vänta på en förändring. Inget parti vill på utmana den urstarka folkopinionen och äventyra sina möjligheter att utöva inflytande på andra samhällsområden.
Från socialdemokratisk synpunkt är det en klok strategi och taktik. Det är viktigare att kunna driva jobb-, välfärds- och fördelningspolitik än att ge sig på ett kungahus med högst begränsad makt. Mot den bakgrunden är min högst personliga prognos att Torekovskompromissen 1971 kommer att bestå minst 45 år till. Detta lilla skånska samhälle, som bara har drygt 800 invånare, kommer att ha kvar sin plats i de svenska historieböckerna under många år framåt.