Nu börjar snart vintern övergå till vårvinter eller vår i stora delar av Sverige. Jag bor idag i Stockholm där ett snöoväder, löv på spåren eller kraftig blåst nästan alltid innebär försenade pendeltåg, tunnelbanor och regionaltåg. Det har även den här vintern bjudit på, i hela landet. Vänner som ska besöka mig med tåg avslutar alltid ankomsttid med ”Jag hör av mig när jag vet om vi blir försenade”. Det handlar inte bara om att jag bor i Sveriges huvudstad. Det handlar också om att investeringar i den svenska järnvägen ligger efter. Medan subventioneringar och minskad koldioxidskatt matar flygtrafiken.
I maj ska jag flyga från Stockholm till Malmö. Det är lika korkat som att tro att klimatförändringarna löser sig själva, utan att någon av oss tar ansvar. Priset för en flygresa med Norwegian var tre gånger billigare än tåget. Borde det vara så? Inte om vi frågar en majoritet av svenska folket. Hela 90 procent säger i en Sifo-undersökning att de tycker att flyget ska vara dyrare än tåget. Samtidigt säger prislappen tvärtom.
Jag tror att de flesta skulle välja tåget till Malmö om priserna varit rimliga och om tågförseningar var undantag snarare än regel. Hur länge kan det dröja? “Fram till 2025 kommer vi ordna till det i storstadsregionerna och de stora stråken genom att arbeta som idag, sen kommer vi hitta nya arbetssätt och beta av stråk efter stråk”, säger Madelene Falk, underhållschef för Trafikverket till tidningen ETC.
Men elva år känns som en evighet för den som väntar på försenade tåg i en storstadsregion. Den som bor i Norrbotten lär få vänta ännu längre tid. Bygget av Norrbotniabanan för att knyta ihop Norrbotten med övriga landet lades på is för några år sedan när den nuvarande regeringen skulle hålla i pengarna. När det smäller till och blir kallt tål inte alltid de nyinköpta vagnarna kylan. Då står trafiken still.
Myndigheten skriver också på sin hemsida det vi redan vet. Att ersätta bilresor med gång, cykel buss eller tåg ger störst positiva effekter på klimatet. Tills nu har vi haft en trend i transportsektorn att utsläppen minskar men prognoserna visar att de kommer att öka. Det rimmar illa med Sveriges mål om att vi inte ska ha några utsläpp av växthusgaser år 2050. Sverige ligger idag under genomsnittet i OECD:s rankning av medlemsländernas investeringsnivåer i infrastrukturen vilket är under all kritik för ett land som vill ligga i framkant på klimatfronten.
Vi kan också stoltsera med att vi i Sverige har bland de mest missnöjda tågresenärerna i hela Europa. När vi inte kan lita på att komma till jobbet i tid eller när 25 minusgrader i Malmfälten får tågtrafiken att stå stilla är det svårt att argumentera för att enskilda människor ska ta ett klimatansvar. Själv tar jag gärna ett större klimatansvar men då måste Sveriges regering också göra det.