Rätten till en säker sjukvård
TILLGÄNGLIGHET OCH KVALITET När det gäller att säkra en rättvis sjukvård för alla är inte den moderatledda regeringens entusiasmen lika stor som för att sälja ut den sjukvård som vi gemensamt byggt upp med våra skatter. Det är ett värde som nu så sakteliga håller på att förskingras.
Sverige har lägst andel sjukvårdsplatser i världen. Sedan 1980 har 100 000 vårdplatser försvunnit. Medan vi blir fler och äldre.
Foto: Björn Larsson Ask / SvD / SCANPIX
Detta är en ledare. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Både Läkarförbundet och Socialstyrelsen är oroade över utvecklingen. Inte minst vad gäller den moderatledda sjukvården i Stockholms läns landsting, där Filippa Reinfeldt (M) är politiskt ansvarig. Chefsläkare Svante Baehrendtz på Karolinska sjukhuset skulle behöva 500 nya vårdplatser det närmaste decenniet för att dels möta att befolkningen i Storstockholm, dels genom människors ökande livslängd, vilket gör att vårdbehoven ökar.
I vårt land finns 2,1 vårdplatser per tusen invånare. Mot svarande siffror för vårs nordiska grannländer är 2,9 i Norge liksom i Danmark och 3,6 i vårt östra grannland Finland. Sverige är sämst i klassen. Detta hur man än mäter, men så kan det inte fortsätta .Om så sker går vi mot en vårdkris, som vi kommer att få svårt att klara.
Nu går det inte längre att helt minska antalet vårdplatser. Redan är överbeläggningar legio och Socialstyrelsen dömer ut viten för att landstingspolitikerna ska vakna upp och värna om patientsäkerheten. Allt medan patienterna hamnar i korridorer och sköljrum.
I dag är belastningen tung på framförallt sjukhusens akutmottagningar. Antalet akutsjukhus minskar också i de rationaliseringar som görs. En del nedläggningar helt riktiga, andra ifrågasatta. För 30 år sedan fanns det 100 akutsjukhus runt om i vårt land. Nu återstår 61 och beräkningar har gjorts att de ska dras ner med ytterligare kanske 20 akutsjukhus de närmaste 20 åren.
Omsättningen på läkare är stor och köerna är fortsatt långa trots alla vårdgarantier. Primärvården är minst lika överbelastad som all annan vård. Det vet alla som försökt ta sig fram under telefontid. Man kan inte ta emot fler patienter. Väntetiderna är långa. Då finns bara akutavdelningarna på sjukhusen att tillgå.
Vårdföretag som får sina inkomster från kommuners eller landstings skatteintäkter gör inte sina vinster genom att erbjuda konkurrenskraftiga produkter, utan genom att hålla nere kostnaderna. Och ska man lyckas med detta inom sjukvården så handlar det främst om att hålla nere personalkostnaderna. Sjukvårdspersonalen får springa benen av sig för att hinna med allt som måste göras.
Så här rullar det på. Ansvariga politiker tittar mer på pengarna än på vårdens tillgänglighet och kvalitet. Visst ska varje krona kontrolleras. Vi måste självfallet ha en så effektiv sjukvård som det bara är möjligt. På det området ligger också Sverige i framkant. Vi är snabba att ta till oss den nya medicinska utvecklingen och vårdtiderna har minskat, men ambitionen måste i grunden vara att ge alla behöver en rättvis och jämlik sjukvård.
Därför krävs en annan syn på behovet av att hela vårdkedjan fungerar. Om en länk faller ut, faller flera. Och då handlar det inte om att bolagisera och sälja ut akutsjukvården, som högern vill, utan om att ta hand om dem som köar för den sjukvård som de har rätt till.