Andelen elever som lämnar grundskolan utan att vara behöriga till gymnasiet ökar. I vissa skolor börjar andelen icke-behöriga till gymnasiet att nå upp till femtio procent. Skrämmande nog är det ganska lätt att i förväg peka ut i vilka skolor resultaten är låga. Sambandet mellan elevernas sociala bakgrund och deras studieresultat är uppenbara. I Sverige av i dag är skolan i hög grad en spegling av vårt klassamhälle.
Trots att vår generella utbildningsnivå har höjts under en rad decennier så är ändå sambandet mellan föräldrarnas utbildningsnivå och elevernas resultat stabila. Den utjämning i skillnaderna i elevresultat som rimligen borde ha kommit har inte visat sig varken på individnivå eller på skolnivå. Slutsatsen måste bli att den utjämning man kunde förväntat sig beroende på en generellt höjd utbildningsnivå i samhället motverkats av en ökad boende- och skolsegregation. Detta manar till eftertanke.
En av målsättningarna för den svenska utbildningspolitiken har varit att motverka att de socioekonomiska skillnaderna får genomslag i elevernas resultat. Detta kommer till uttryck i målet att den svenska skolan ska sträva efter likvärdighet så att alla barn får samma förutsättningar att nå uppställda kunskapsmål. Det är därför ett samhälleligt misslyckande att de socioekonomiskt relaterade skillnaderna i elevernas resultat ökar.
Enligt Skolverkets analyser har skolsegregationen i Sverige ökat med tio procent mellan 1998-2004. Samtidigt pekar samma analys mot att den osynliga skolsegregationen som uppträder då elever med bakgrund i mer studiemotiverade familjer i högre grad söker sig till skolor med hög andel elever med svenska föräldrar med hög utbildningsbakgrund. Detta förstärker ytterligare skillnaderna i elevresultat eftersom såväl kamrateffekter som skillnader och lärarnas förväntningar på elever förstärker de socioekonomiska effekterna.
Men det är inte bara i skolans värld som effekterna av klasskillnaderna får genomslag. Hur det går för dig i skolan påverkar ditt kommande liv i hög grad. Det är påvisat att den som presterar sämre i skolan också löper högre risk än andra att hamna i arbetslöshet, fattigdom och sjukdom. Även förväntad livslängd påverkas av den enskilde individens utbildningsnivå. En person med låg utbildning lever i genomsnitt flera år kortare än den med högre utbildning.
Det gäller därför att dra en högvinst i födelselotteriet om du ska vara säker på att klara dig bra i dagens Sverige. Den som får högvinsten och föds in i en socioekonomiskt god miljö har det väl förspänt.
Men det går att välja en annan väg, om man bara vill. Om man vågar fördela skolans resurser utifrån behov i stället för genom skolpengssystem där varje elev bär med sig samma summa pengar kan man motverka klassrelaterade skillnader i studieresultat. Mer resurser måste därför satsas i områden med hög andel elever från studieovana hem. Då kan vi återta den topposition vi har haft när det gäller likvärdighet i utbildningen i stället för att som nu halkat ner under OECD-snittet, och se till att ge alla elever likvärdiga möjligheter i den svenska skolan, så att inte studieresultaten i princip avgörs när du föds. Alla barn har rätt att kunna få lyckas i den svenska skolan, oavsett om de kommer från ett hem med studietradition eller inte.