I dagarna presenterade TCO sitt förslag på en reformerad arbetslöshetsförsäkring. Några av förslagen är bra, och det finns skäl att granska principerna bakom dessa. Bland annat gäller det förslaget om taket.
Förslaget innebär bland annat att taket i a-kassan skall höjas och att det skall knytas till index. Nuvarande tak har varit ojusterat under lång tid. Det har fått som konsekvens att ungefär en av tio får ut de 80 procent som arbetslöshetsförsäkringen skall ge.
Ett annat av förslagen gäller den avgift som alla som är med i en a kassa betalar. Istället för den differentierade avgift som är i dag. Vilket har fått till följd att de som tjänar minst är de som betalar mest menar TCO att det skall vara en lika avgift för alla och de föreslår att den bör ligga på 150 kronor i månaden.
Principen om att höja taket är klokt. Det blir orimligt att ha en arbetslöshetsförsäkring som i grunden skall ge 80 procent av förlorad inkomst då arbetslösheten slår till. Då endast en av tio kan få denna ersättning tappar hela systemet i trovärdighet.
För den som blir av med sitt arbete sker en stor förändring i livet, det är en förlust i sig att mista arbetsplats och arbetskamrater, att då samtidigt inte kunna få ut den ersättning som man har varit med och betalat in till blir extra hårt.
Det tak som ligger som en gräns i dag är inget som gör att personer i arbetslöshet snabbare får ett nytt arbete. Istället så ligger den mer som ett hinder för de som aktivt söker arbete då de istället för att söka jobb ägnar tiden åt att oroa sig för den krassa ekonomiska verkligheten då pengarna inte räcker trots att man drar in på alla kostnader man kan.
Likaså är frågan om en enhetlig avgift för alla klok. Det innebär en gemensam fördelningspolitiskt aspekt av kostnaden på alla som är medlemmar i en akassa. Vid förra förändringen av avgifterna till akassan skedde ledde det till chockhöjningar i vissa yrkesgrupper. Det var företrädesvis inom gruppen låginkomsttagare. De som tjänade dåligt då valde att lämna såväl fack som akassa och kom att stå utanför hela systemet.
För såväl individ som för samhället i stort finns det ingen vinst i detta.
Syftet med försämringarna som Fredrik Reinfeldt genomförde i början av sin regeringsperiod var att få människor snabbare ut i arbete då de blev arbetslösa.
Så har inte skett.
Istället har vi sett hur allt fler hamnar på ekonomiskt obestånd och att allt fler inte har möjlighet att då arbetslöshetens slår till få ta del av arbetslöshetsförsäkringen.
TCO är en av de organisationer som samlar flest personer i vårt land. Det är i stort sett bara svenska kyrkan och LO som samlar fler individer.
Därför blir det extra intressant att notera att Moderaterna valde att inte hörsamma möjligheten att komma och diskutera förslaget. Politik handlar om att vilja, det handlar även om att prioritera. Prioriterade gjorde Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Folkpartiet som valde att komma. Det gjorde även Moderaterna som valde att inte komma.
TCO:s förslag till förändring löser kanske inte alla frågor och problem men det är en bra punkt att starta vid den debatt som måste börja föras nu om att reformera arbetslöshetsförsäkringen.