Var fanns de längsta köerna på Trädgårdsmässan i Älvsjö? Svar: Till bankomaterna. Det säger något om hur kluven trädgårdsmänniskan i dag är. Homo Hortus, eller vad det kan heta på latin, älskar dyrbara prylar: Gräsklippare som själva letar sig runt i trädgårdarna så att man inte ens behöver vara där; swimmingpools för 18 000 kronor (av glasfiber) eller ett gjutjärnslejon för 35 000.
Homo Hortus är dessutom besatt av att försvara sina gränser mot yttre fiender och den stora Terroristen på mässan var naturligtvis en besökare från Sydeuropa, mördarsnigeln. Självaste Fredrik Reinfeldt har dem i sin trädgård. Hans barn får en krona styck för varje infångat exemplar.
Göran Geider, Dala-Demokraten
Sören Wibe, partiets ledande EU-skeptiker, hänvisar till Vaxholm när han skriver ut sig ur socialdemokratin. Hans argument, sammanfattade i en utförlig DN-artikel, är förödande för partiledningen, den nuvarande och den som förde landet in i EU.
Men Mona Sahlins reaktion speglar den nonchalans, eller om det är uppgivenhet, som är så tydlig inför marknadens dominans i unionen. Wibe är "rätt gammalmodig i sin syn på Europa", säger hon. En förvånande och märkligt platt kommentar.
Wibe har längre erfarenhet av det europeiska samarbetet än Sahlin och hans syn på utvecklingen delas nog av ganska många partikamrater.
Kennet Lutti, Arbetarbladet
Tom Wolfe beskriver i sin roman "Fåfängans fyrverkeri" hur självkänslan och de skyhöga bonusarna gör att finansmarknadens aktörer känner sig som "Världsalltets härskare".
Nu flyger de inte längre. Men det blir knappast några nödlandningar. Inte för dem. Gentlemännen i sina kritstreckrandiga kostymer har visat sig vara bankrånare, skriver Frank Horning i en bitsk artikel i Der Spiegel med just rubriken "Bankrånarna".
Jag har hämtat en del av uppgifterna till denna krönika av Frank Horning. Läs gärna Der Spiegel på nätet! Där får du dig till livs detaljer om finanskrisen som du aldrig kan läsa i Dagens Nyheter.
Björn Elmbrant, Dagens Arena
Jag hoppas verkligen att Alliansregeringen handlar ofta på några av våra lågprisbutiker. Där får man ett bra tvärsnitt av vilka det är som verkligen behöver vända på slantarna eller till och med sno andras kundvagnar för en tia. Som väljer de onyttiga makaronerna framför de nyttiga för att de är så mycket billigare. Som åker långt för att, inte fylla en vagn, men köpa tre paket kaffe - bara. Som står en lång stund och petar i fyndlådan bara för att lägga tillbaka prylarna igen. Eller som skiter fullständigt i att köttfärsen har gått ut eller packats om - bara det syns på priset. Kanske var det till och med därför som finansminister Anders Borg inte ville skryta med den nya, bättre placeringen i den internationella välståndsligan som presenterades förra veckan? För att slippa stöta sig med de grupper som inte alls får de bättre i det nya Sverige? Typ förtidspensionärer, ensamstående och utförsäkrade? I så fall tyder det nästan på viss hyfs. Något det krävs lite stålar för att hålla sig med. Är du för fattig har du helt enkelt inte råd.
Anna-Klara Bratt, Makalösa Föräldrar