Visst är det härligt att solen äntligen visar sig igen och att temperaturen ändå stiger litegrann. Piteå summer Games är i full rulle, och visst är det härligt när det sjuder av liv och rörelse i vår stad. Evenemang av det här slaget är viktigt för besöksnäringen, för handeln, för idrotten men också för vår egen självbild av vår stad.
Arrangemangen är fantastiska och jag beundrar alla de människor som sliter för att få allt att klappa som det ska. Staden Piteå och de volontärer som arbetar gör ett jättejobb för varumärket Piteå. Att vara en evenemangsstad ad av rang kan verkligen vara något att satsa på. Det har Göteborg visat. Så här har vi absolut en utvecklingspotential som vi ska ta vara på.
I övrigt har väl den här veckan politiskt sett dominerats av den nya nedslående skolrapport som OECD presenterade. Nedslående ur svenskt perspektiv, kanske man ska tillägga. Visst är det fantastiskt att svensk skola och de som arbetar där får fara så illa under en utbildningsminister som verkligen påstår sig värna om den svenska skolan, eleverna och personalen. Men med sin provhysteri, betygsfixering och sitt extrema kontrollbehov har han slagit knut på verksamheten och gett eleverna provstress och prestationsångest samtidigt som han fått lärarna att känna sig idiotförklarade i sin professionalitet och överkontrollerade till tusen. Det är verkligen en prestation, måste man erkänna.
Men i major Björklunds värld har han ingen del i ansvaret för detta. Nej det är kommunerna som det är fel på. De förmår inte ta sitt ansvar som huvudmän. Och visst finns det en hel del lärare som drömmer om en statlig huvudman och tror att det skulle förbättra resurstilldelning och förbättra skolans villkor. Men, säger jag bara, vill man verkligen ha mer av Björklunds utvecklingsfilosofier? I så fall förstår jag inte hur man tänker och resonerar. Eller är man möjligen så desperat att man tror det är bättre att drabbas av pest än av kolera.
Utbildningsminister Jan Björklund har låtit sitt mantra om ordning och reda gå på repeat. Det måste kännas smått ironiskt för honom att inse att effekten i stället blivit total oordning och kaos i den svenska skolan. Det är ett svårslaget resultat för en utbildningsminister!
En annan intressant sak som händer just nu är ju tillsättandet av ny kommissionsordförande för EU-kommissionen efter den bleke och lätt misslyckade Manuel Barroso. Från svenskt håll är hållningen glasklar – eller? Man vill inte ha högermannen Jean-Claude Juncker, man gillar inte EU-parlamentets försökt att kapa åt sig mer makt genom att hävda att det är de som utser kandidater till ordförandeposten och ändå så kommer man i slutändan att stödja Jean-Claude Juncker och därmed också indirekt ge viss legitimitet åt den nyordning som EU-parlamentet vill införa. Nu ska vi inte lasta alliansen ensamma för detta. Den socialdemokratiska hållningen är lika förvirrad och otydlig.
I övrigt har de vita fotspåren efter Festspelen i Piteå på gatorna varit huvudnyheten i veckan. Det säger väl en del om att semestertiderna närmar sig. Jag vet att jag undrade när detta var på gång om man fått alla de tillstånd man behövde. Men idén är suverän. Det visar ju reaktionerna. Ingen lämnas oberörd – och det uppmärksammas. Det är lyckad marknadsföring.
Läste förresten om hur vd:n för den framgångsrika PR-byrån Ullman PR totalsågade branschorganisationen Visitas reklamkampanj mot Socialdemokraterna för deras förslag att återställa restaurangmomsen och arbetsgivaravgifterna för ungdomar. Det var en sågning utan dess like. Stackars Maud Olofsson. Hon har det inte lätt just nu. Men man får hoppas att hon liksom alla vi andra får njuta av en fin sommar. Det kan bara bli så mycket bättre!