Plusvärde med gröna plusjobb

ARBETSMARKNAD En stor andel av de arbetslösa som fastnat i fas 3 har "okänd arbetsgivare" om man studerar arbetsförmedlingens statistik. De allra flesta av dessa finns hos privata anordnare, utan att det går att granska vilka arbetsuppgifter de arbetslösa får utföra. Under S-regeringen satsade man i stället på plusjobb och gröna jobb vilka offentligt redovisades. Denna åtgärd borde nu kunna återanvändas och kombineras i en åtgärd, "gröna plusjobb".

Att rusta upp förfallna skid- och skoterleder vore passande arbetsuppgifter inom gröna plusjobb.

Att rusta upp förfallna skid- och skoterleder vore passande arbetsuppgifter inom gröna plusjobb.

Foto: Sanna Eriksson

Piteå2012-03-03 06:00
Detta är en ledare. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Kritiken mot dagens system med en slutstation i arbetsmarknadspolitiken i arbetslöshetsförsäkringens tredje fas har varit hård från socialdemokratiskt håll. De dåliga villkoren och den dåliga ersättningen i fas 3 är bara en del i kritiken. Det handlar också om vilka arbetsuppgifter de arbetslösa får utföra hos sina anordnare. Detta är oerhört svårt att ta reda på då fyrtio procent av anordnarna klassas som okända i arbetsförmedlingens statistik, trots att de knappast är okända. Det är med största säkerhet regeringen som gett myndigheten instruktioner att klassa dessa anordnare på detta sätt.

Under det socialdemokratiska regeringsinnehavet fanns arbetsmarknadspolitiska åtgärder som plusjobb och gröna jobb. Många av dessa jobb handlade om samhällsnyttiga saker som utfördes i offentlig regi. Det handlade om arbetsuppgifter som annars ej skulle blivit utförda och som utfördes till kollektivavtalsliknande villkor och ersättningar. Det kunde till exempel handla om att röja upp längs vägar så att det blev möjligt att se sjöar vid sidan av vägen, att fungera som bussvärdar inom kollektivtrafiken, skapa mer mänskliga kontakter inom åldringsvården där de äldre fick mer kvalitetstid med plusjobbarna. Exemplen är alltför många för att kunna räknas upp här.

Den borgerliga kritiken mot dessa jobb var hård. Det kallades hånfullt för låtsasjobb, förvaring och dold arbetslöshet. Men det gav dessa människor meningsfull sysselsättning utan några undanträngningseffekter på den ordinarie arbetsplatsen. Det var inte heller en förvaring där utövaren kunde tjäna pengar på verksamheten, vilket gjorde att fusk och utnyttjande kunde minimeras.

Det är nu dags att satsa på gröna plusjobb inom arbetsmarknadspolitiken. Jobb där de arbetslösa, i stället för att hamna i fas 3, kunde utföra olika förbättringsjobb som skulle komma fler till gagn än bara för den enskilde anordnaren. Såväl den arbetslöse, som slipper passivisering och den känsla av meningslöshet som kan följa med arbetslöshet, som alla de som skulle få del av utfallet av de gröna plusjobben skulle tjäna på en sådan satsning. Det kan man kalla samhällsnytta.

Ett lysande exempel på en arbetsuppgift som gröna plusjobbare skulle kunna utföra är upprustning av våra vandrings- och skoterleder i fjällvärlden. Dessa håller fullständigt på att förfalla efter årtionden av eftersatt underhåll och håller mer eller mindre på att utgöra en säkerhetsrisk. Andra gröna plusåtgärder skulle kunna vara att se till att rusta upp olika raststugor och vindskydd längs dessa leder. Detta skulle vara en samhällsinvestering som skulle kunna betyda mycket för besöksnäringen i länet också. Det finns säkerligen liknande satsningar som skulle behöva göras i kustbandet för att underlätta för det rörliga friluftslivet. Och detta är bara en idé på vad som skulle kunna rymmas inom ramen för gröna plusjobb.

Att satsa på gröna plusjobb skulle vara betydligt bättre använda pengar än de pengar som flödar ut i ersättningar till anordnarna av fas 3. Här kan man slå flera flugor i en smäll, om man bara vill, samhällsnytta i kombination med meningsfulla arbetsuppgifter för den arbetslöse. Det vore väl inte helt fel. Eller?

Läs mer om