ĂndĂ„ gör etablerade svenska företag, försĂ€kringsbolag och pensionsfonder affĂ€rer med dessa personer och företag. AP-fonderna satsar pensionĂ€rernas pengar i fonder som drivs av bolag med skattemĂ€ssig hemvist pĂ„ en kanalö.
Det hÀr handlar om de stora riskkapitalbolagen, bolag som via miljardfonder köper upp företag, Àger dem nÄgra fÄ Är och rustar upp dem, för att sedan sÀlja dem igen, ofta med stor vinst.
Den senaste tiden har affÀrstidningarna publicerat allt mer detaljerade uppgifter om dessa bolag och pÄ mÄnga punkter bekrÀftas tidigare spekulationer.
Den bild som vÀxer fram visar att de stora uppköpsbolagen blivit en allt starkare maktfaktor i svenskt nÀringsliv. Riskkapitalbolagen Àger i dag mer Àn hundratalet svenska bolag dÀr 100 000 svenskar arbetar.
Med hjÀlp av pensionskapital som finns i försÀkringsbolag och pensionsfonder har riskkapitalbolagen satt igÄng en köp- och sÀljkarusell dÀr de anstÀllda fÄr nya Àgare vart tredje-fjÀrde Är.
Med hjÀlp av generös vinstdelning kammar riskkapitalbolagen hem i genomsnitt ett par hundra miljoner kronor per affÀr. I enstaka fall - som nÀr kabel-tv-bolaget Comhem sÄldes - handlar det om miljardbelopp.
Förvisso ges ocksÄ en hög avkastning till investerande pensionsfonder och försÀkringsbolag . Men hela 20 procent av vinsten gÄr till huvudÀgarna och deras partners.
Flera av dem har blivit miljardÀrer. MÄnga har tillgÄngar i hundramiljoners-klassen. Men förhÄllandevis lite av detta finns i Sverige.
Insynen i riskkapitalbolagens och deras anstÀlldas inkomster Àr sÄ gott som obefintlig. Nu börjar motreaktionerna komma pÄ den hÀr pengagaloppen. Skatteverket ska starta en specialgranskning. NÀringslivet reagerar. Veckans AffÀrer talar om ett skattefrÀlse. Dagens Industri skriver i en ledare:
"Den som ska tjÀna pengar pÄ bilar eller vitvaror fÄr jobba hÄrt och lÀnge. I pengabranschen dÀremot tycks mannan stÀndigt regna frÄn himlen ... Kanske mÄste spelreglerna göras om pÄ nÄgra hÄll för att förstÀrka kundens insyn och makt."
Att riskkapitalbolagen vuxit sÄ snabbt beror förstÄs till en del pÄ att de faktiskt varit framgÄngsrika i att utveckla uppköpta bolag, det ska inte förnekas.
En annan förklaring Àr att investerarna hittills fÄtt sÄ bra avkastning. Men vad hÀnder med de högbelÄnade projekten nÀr det blir dyrare att lÄna pengar?
Och framför allt: Ska AP-fonder och försÀkringsbolag ha ett sÄ intimt samarbete med bolag som gömmer sig i skattesmitarparadis?
Vi struntar i vad de gör med pengarna bara avkastningen Àr hög- det Àr ingen bra princip att leva efter.