"Överskottsmålet är feltänkt"
FÖRÄNDRING. Vilken angelägen förändring skulle du vilja se förverkligad i en kommande socialdemokratisk regerings ekonomiska politik?Det är den fråga som Peeter-Jaan Kask ställt till tre kända socialdemokratiska debattörer. I dag intervjuas Roland Spånt, före detta chefsekonom på TCO. Tidigare intervju: Anne-Marie Lindgren, 28 april.
Spola överskottsmålet och satsa på barnomsorg, skola och utbildning av arbetskraften så att ingen lämnas utanför, råder TCO:s förre chefsekonom Roland Spånt.
Foto: JANERIK HENRIKSSON / SCANPIX
Detta är en ledare. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Det här är ett par viktiga politikförändringar som Roland Spånt vill se med en socialdemokratisk regering.
Han menar att finanspolitiken - som bestämmer de offentliga utgifterna och skatterna - under några decennier nedvärderats som medel för att klara sysselsättning och ekonomisk tillväxt.
Idéerna kom från nyliberalt håll, men ett antal element smög sig in också i den socialdemokratiska politiken.
De nyliberala ekonomerna förordade en så kallad normpolitik med fasta normer på allt från växelkurser till offentliga under- och överskott. Politikerna beskrevs som alltför mjuka inför väljarnas krav, de kritiserades för att prioritera satsningar mot arbetslöshet istället för att skydda penningvärdet.
- Normtänkandet har hängt kvar in på 2000-talet, menar Roland Spånt.
- Budskapet som gått ut från OECD och olika konservativa tankesmedjor har varit att finanspolitiken ska hålla sig till strukturfrågor, fila på a-kassenivåer och sjukförmåner. Riksbanken skulle ensam klara jobben och den kortsiktiga konjunkturen.
- Det innebar att finanspolitiken fick en väldigt passiv roll. Politikerna kom att underskatta sin egen roll. De gick på föreställningen att politiker ska hålla tassarna borta från ekonomin.
Roland Spånt tror att det delvis var en psykologisk effekt formad av erfarenheterna från den ekonomiska krisen i början av 1990-talet. Många politiker blev knäckta av krispolitiken och kom in i ett kamrerstänkande präglat av försiktighet och passivitet.
- Därför behöver socialdemokraterna både en mental omställning och en föryngring för att få in nya perspektiv på den ekonomiska politiken.
- Politiker måste våga säga sig själva att de spelar en viktig roll för jobben, att sysselsättningen går att påverka med ekonomisk politik.
Vad ska då göras?
- Det är feltänkt att vi måste ha överskott för att klara en framtida demografisk bubbla. Att vi tappar ungdomar till förtidspensionering och långtidsarbetslöshet är mycket farligare än budgetläget.
- Den bästa investering vi kan göra för att uppnå en större produktion framöver är att satsa på barnomsorg och skola och på utbildning av arbetskraften så att ingen lämnas utanför och så att vi får en så högkvalitativ arbetskraft som det någonsin går.
Konkret är din rekommendation
att överskottsmålet spolas?
- Ja. Att bygga upp en konjunkturreserv innebär ju bara att vi i onödan håller hela ekonomin på sparlåga.
- Över en konjunkturcykel ska det vara balans i budgeten. Vi har ju egentligen inga statsskuldsräntor att tala om. Vi ska variera offentliga utgifter och skattenivåer efter läget i konjunkturen och inte ta på oss den extra börda som överskotten innebär.
Roland Spånt noterar att jobben dröjer allt längre i konjunkturuppgången, vilket betyder att man både kan och bör föra en mer expansiv och aktiv politik i ett tidigt skede.
- Prognosmakarna pekar på de goda tillväxtsiffrorna och säger att nu har konjunkturen vänt, nu ska budgeten inte stimuleras utan vara åtstramande.
- Så ser perspektivet ut från finansmarknaden. Men även om tillväxtsiffrorna är goda så är det ur ett löntagarperspektiv inte högkonjunktur om arbetslösheten samtidigt är hög.
- Det är jobbutvecklingen, mer än BNP och andra siffror, som ska styra finanspolitiken.