”För att skapa nya jobb krävs hårt arbete och attraktiva restauranger, men vi kan inte bortse från hur viktig sänkt restaurangmoms och sänkta arbetsgivaravgifter för unga har varit för den utvecklingen. Det är tack vare dessa reformer som hotell- och restaurangbranschen har kunnat hälsa än fler ungdomar välkomna till deras första jobb och ge dem en fot in på arbetsmarknaden”, skriver Roland Edin, franchisetagare på McDonalds i Luleå, Niclas Jonsson, hotelldirektör på Scandic Luleå och Eive Stenvall, hotelldirektör på Quality Hotel i Luleå, i debattartikeln ”Skattehotet mot cirka 450 ungdomsjobb i Luleå” som publicerades i Norrbottens-Kuriren den 25/3.
Budskapet är tydligt och ligger helt i linje med den propagandakampanj som branschorganisationen Visita är på gång att dra igång; Borttagandet av den sänkta restaurangmomsen och sänkningen av arbetsgivaravgiften för ungdomar kommer hindra ungdomar från att få jobb. Denna dubbelstöt, eller om man kommer kalla det för dubbelslag, kommer att slå undan fötterna för tillväxten inom branschen och därför är det rödgröna förslaget ett dråpslag mot branschen. I artikeln refererar de tre företagsledarna till Visitas siffror som visar att 10 000 nya jobb skapats inom branschen sedan momsen sänktes. Siffror som för övrigt är minst sagt omdiskuterade och ifrågasatta. Undermeningen är att man kan tacka regeringen för denna tillväxt genom sänkningarna av restaurangmomsen och ungdomsgivaravgiften.
Men är det så verkligheten ser ut? Är oppositionen så dum att man medvetet vill slå undan fötterna för tillväxten genom att ta bort verkningsfulla åtgärder? Vill man verkligen förvägra ungdomar chansen till inträde på arbetsmarknaden?
Jenny Bengtsson, ordförande för Hotell- och restaurangfacket Stockholm Gotland målade i debattartikel publicerad hos Dagens Arena den 11/1-2013 upp en helt annan bild av effekterna av regeringens åtgärder. Då handlade det visserligen bara om de 5 000 nya jobb som Visita då hävdade hade tillskapats utifrån organisationens tolkning av SCB:s siffror. Jenny Bengtsson skrev då: ”Vi har svårt att tro på siffrorna. De siffror som presenteras nu är Visitas tolkning av SCB:s siffror, inte själva siffrorna. Alla jobb i branschen räknas in, trots att många är bidragsanställningar där samhället på olika sätt redan betalar lönen. De jobben har nämligen ökat. Och samtidigt visar statistiken från SCB att sysselsättningen i hotell- och restaurangbranschen faktiskt minskade med 6,4 procent under förra året.” Det år som Bengtsson då talade om var 2012. Hon fortsatte: ”Från facklig sida har vi varit försiktiga med att spekulera i huruvida momssänkningen har bidragit till nya anställningar eller inte. Från vår synvinkel ser det inte ut så. Vi står fortfarande där och väntar på alla de där nya unga kollegorna som sägs ha fått jobb.”
Frågan är om Jenny Bengtsson och hennes kollegor har märkt av inträdet från de 10 000 nya kollegor som Visita numera hävdar är effekten av reformerna. Oberoende utvärderare har varit långt mycket mer försiktiga i bedömningarna av effekterna. I december 2013 talade konjunkturinstitutet om 4 000 nya jobb till en kostnad av 5,4 miljarder kronor. Detta skulle i så fall innebära en kostnad per jobb på 1,35 miljoner kronor. Varje restaurangjobb skulle ha räckt till betydligt fler jobb om pengarna satsats inom vården och äldreomsorgen.
När de tre Luleåföretagarna beskriver reformerna som ett hot mot 450 ungdomsjobb i Luleå så är det minst sagt överdrivet eftersom man själva i artikeln skriver att 450 av de 1170 som sysselsätts inom hotell- och restaurangbranschen i Luleå är ungdomar. Vartenda ungdomsjobb skulle då vara hotat om de rödgröna får som de vill. Tror de själva på det?
Sedan är det inte så som underförstått hävdas att inget annat skulle göras åt ungdomsarbetslösheten från de rödgrönas sida, men det förstår ju vemsomhelst att så inte är fallet. Frågan är ju bara vilka åtgärder som är mest effektiva. Är nya jobb inom restaurangsektorn som kostar minst en miljon kronor per jobb den bästa och mest effektiva åtgärden, eller kan man göra mer och bättre?
När Visitas tillträdande ordförande, Maud Olofsson, börjar tala om dubbelstötar och dubbelslag mot ungdomarna inom hotell- och restaurangbranschen ska du komma ihåg att hon företräder en organisation som i första hand slår vakt om den egna branschen och de egna medlemsföretagen. Även de tre Luleåföretagen slåss också för bästa möjliga villkor för de egna företagen. Det är helt naturligt. Men det ska man komma ihåg när man värderar vad de säger.