Har du någon gång funderat på vad som egentligen är den innersta bärande tanken bakom olika politiska ideologier? Vilken tanke som alla politiska idéer, och alla svar på samhällsfrågorna, egentligen går tillbaka till i grunden? Frågar du oss socialdemokrater så brukar vi ganska oreflekterat svara ” Alla människors lika värde”. Det svaret är inte på minsta sätt fel. Men frågan är i vilken grad det är den tanken som gör att vi särskiljer oss från andra ideologier och andra partier.
Är det så enkelt att ”de andra” inte tycker människor är lika värda? Gentemot vissa partier och ideologier är detta solklart en vattendelare. För en Sverigedemokrat kan det inte vara annat än otänkbart att svara att alla är lika mycket värda i Sverige. Det visar man i ord och handling att man inte tycker. Vi svenskar står i en särställning i vårt land. Det är själva grunden för svensk nationalism. Men gentemot exempelvis folkpartister, kristdemokrater och miljöpartister räcker inte skillnader i synen på människovärdet till för att förklara skillnaderna i politiken. När det gäller vänsterpartister är människors lika värde en ännu sämre förklaring till skillnaden i politik.
Skillnaderna måste då bero på andra bärande tankar kopplade till ”Alla människors lika värde”. Men vilken tanke kan detta då handla om? En tanke som tar sitt språng avstamp i övertygelsen om alla människors lika värde, men som i praktisk politik får större praktiska konsekvenser och som i allt väsentligt bidrar till att måla upp skiljelinjer mellan oss socialdemokrater och de andra.
Jag har en idé om vad som skulle kunna vara denna bärande tanken för vårt partis politik, vad som kan den bärande stenen i vårt socialdemokratiska valv, socialdemokratins ”salpakivi”, som jag skulle vilja testa på er. Jag skulle nämligen vilja uttrycka vår bärande tanke på följande sätt: ”Socialdemokratins yttersta syfte är att ge varje människa möjlighet att förverkliga sina innersta livsdrömmar utan att begränsas av egna förutsättningar, det omgivande samhälle, andra människors uppfattningar eller andra omständigheter som ligger utanför den egna kontrollen, samtidigt som detta förverkligande av de egna livsdrömmarna inte får inkräkta på eller begränsa andra människors möjligheter att förverkliga sina livsdrömmar”.
Inget nytt eller revolutionerande, utan formuleringar som i olika former förekommit inom socialdemokratin. Egentligen bara ett förtydligande av talet om att vi ska kunna förverkliga våra bästa stämningars längtan. Men som formulerad tanke blir den långt mer särskiljande, framförallt mot borgerligheten, än vad människors lika värde är.
Socialdemokratins kompensatoriska politiks grund blir här tydliggjord genom att man pekar ut att ingen människa får begränsas av egna förutsättningar eller av samhälleliga brister. Vi ska utjämna levnadsvillkor, klyftor och parera de hinder som finns för att varje enskild människa ska nå sin fulla potential. Det blir också tydligt vems livsdrömmar som står i centrum. Det är den enskilda individens önskningar och drömmar som står i centrum. Det är inte föräldrarnas drömmar eller önskemål som ska forma ett barns framtid. Inte heller är det andra som ska avgöra vilken väg som du som vuxen ska välja att gå. Detta kan först synas som ett väldigt egocentrerat synsätt men så är det inte. Tvärtom är det så att vår kollektivistiska syn på samhällsutveckling tydliggörs i och med att man slår fast att förverkligandet av de egna livsdrömmarna inte får ske på bekostnad av någon annan. Det är i och med denna passus som vallgraven gentemot borgerligheten och Sverigedemokraterna grävs. Det är inte tillåtet att klättra på andra för att komma uppåt, eller att ställa människor utanför vårt samhällsbygge.
Kombinationen av förverkligandet av de individuella livsdrömmarna och det kollektiva ansvarstagandet är socialdemokratins största styrka. Visst hänger du väl med på tåget i höst och väljer en väg för Sverige som innebär att vi öppnar dörrarna mot alla människors livsdrömmar på ett ansvarsfullt sätt.
bengt-urban.fransson@pitea-tidningen.se