Att ett förslag till idé- eller partiprogram väcker känslor och stimulerar till diskussion inom det egna partiet är i sig positivt. Det tillför vitalitet i det inre arbetet, och kan utmynna i mycket gott. Men då måste huvudlinjen i programmet bygga på värderingar som de flesta ändå kan känna igen sig i, och känna att man delar. Frågan är om den storm som förslaget till nytt idéprogram för Centerpartiet är särskilt välgörande för partiet. Visst väcker förslaget känslor. Mycket starka känslor. Och visst har förslaget stimulerat till intern debatt och därigenom gett en viss vitalitet åt det interna arbetet inom centerrörelsen.
Problemen ligger på ett annat plan. Det rent ideologiska planet. De röster som höjts med upprörd stämma vittnar om att samsyn saknas kring de grundläggande värderingar som förslaget till idéprogram vilar. Man säger sig inte känna igen sig i den långtgående nyliberalism som programmet andas. Eller som vice ordföranden i centerdistriktet i Östergötland, Karin Jonsson, försiktigt uttrycker det i Folkbladet: "Överhuvudtaget tycker vi att programmet andas för mycket nyliberalism, och att man har tonat ner trygghetsfrågorna och rättvisefrågorna som har varit viktiga för Centern tidigare." Centerns oppositionsråd i Sandviken, Carl-Ewert Ohlsson, är inne på samma linje när han kommenterar programmet i Gefle Dagblad: "Centern är traditionellt förknippad med frågor som rör landsbygd, miljö, decentralisering, rättvisa och blandekonomi. Av det nya förslaget framstår vi som ett ytterst liberalt parti. Det ligger inte i generna hos centerpartister."
Även den mångårige centerpartistiska Piteåprofilen Erik Berg är upprörd över den riktning som den centerpartistiska politiken tagit under senare i år, och väljer därför att lämna partiet. Till Nordnytt sade Berg: "Jag känner inte igen partiet överhuvudtaget efter de här programidéerna. Jag förstår inte hur man tänker. Ta bara förslaget om månggifte, då sliter man sönder arvslotten för barnen. I västvärlden är vi ensamma om att driva den frågan. De här grejerna kan du hitta i Saudiarabien till exempel. Ja, jag förstår ingenting." Berg fortsätter: "Dessutom är jag mycket kritisk till förslaget på en sorts delstatslösningar på amerikanskt vis i Sverige. Det som kan vara tillåtet i Ystad kan vara ett brott i Kiruna. Hur går det ihop med att hela landet ska leva?"
Det är uppenbart att striden kring den ideologiska inriktningen på idéprogrammet står mellan företrädare för mer traditionella folkrörelserealism och Stureplansbaserad nyliberalism, och samtidigt som stormen rasar lyser partiledaren Annie Lööf med sin frånvaro i debatten. Den strategin kan i slutändan visa sig ödesdiger för såväl henne som det parti hon företräder. Om vem som vinner den ideologiska striden inom Centern, och vilken ideologisk riktning som partistämman väljer att följa, kan man endast sia. I övrigt verkar vägen för partiet i det närmaste utstakad - och den leder ut ur den svenska riksdagen.