Ny utbildning för utbildning i tiden
skola En bra lärarutbildning är grunden för kvaliteten i den svenska skolan. Lärarnas utbildning har betydelse för elevernas resultat. Så långt råder enighet mellan regering och opposition kring skolpolitiken, och enigheten kring huvuddragen i den nya lärarutbildningen är också stor.
Högskole- och forskningsminister Tobias Krantz har lagt fram ett förslag till ny lärarutbildning.
Foto: ERIK G SVENSSON
Detta är en ledare. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Högskole- och forskningsminister Tobias Krantz har därför presenterat ett förslag till ny lärarutbildning som bygger på högre krav såväl gentemot de studerande som gentemot utbildningsanordnarna. Huvuddragen i förslaget är att införa fyra olika examina; förskollärarexamen, grundskollärarexamen, ämneslärarexamen och yrkesämneslärarexamen. Gemensamt för samtliga inriktningar är ett års studier i utbildningsvetenskap och en termins verksamhetsförlagd utbildning. Förskollärarutbildningens längd på 3,5 år bibehålls medan inriktningen fritidshem inom grundskollärarexamen kortas från 3,5 år till tre år medan såväl grundskollärarexamen mot förskoleklass och årskurs 1-3 som inriktningen mot årskurs 4-6 föreslås bli 4 år. Ämneslärarexamen med inriktning årskurs 7-9 föreslås bli 4,5 år och inriktningen mot gymnasiet bli 5-5,5 år lång.
Lärarförbundet riktar i sina kommentarer i huvudsak kritik gentemot förslaget på två punkter. Man anser att den föreslagna utbildningen med inriktning mot förskoleklassen och årskurs 1-3 ger lärare med alltför bristande ämnesdjup. Detta som en effekt av att utbildningen görs om från dagens utbildning med ämnesfördjupning till en ren klasslärarutbildning. Lärarförbundet vill i stället se att lärare som undervisar i dessa åldrar ska ha läst 90 högskolepoäng i matematik eller svenska och lärande. På så sätt kan man garantera att elever i dessa åldrar alltid får möta lärare med fördjupningar i dessa viktiga ämnen. Lärarförbundet är vidare ytterst kritisk mot förkortningen av fritidspedagogutbildningen vilket man anser än mer kommer att undergräva fritidshemmens status inom utbildningssystemet.
Socialdemokraternas skolpolitiska talesman Marie Granlund anser att förslaget i grunden är positivt men att det finns felaktigheter och brister i förslaget och har därför lanserat åtta förslag för att stärka läraryrkets status. För det första anser Granlund att kraven på skolorna ska höjas vid anställningar så att alla lärare måste vara utbildade, kompetenta och behöriga. Hon anser också att utbildningens vetenskapliga tyngd måste förstärkas. På detta område saknas åtgärder i det nu presenterade förslaget. Socialdemokraterna vill också att samarbetet mellan högskolorna, forskarvärlden och de verksamma lärarna måste öka, exempelvis genom forskarskolor och forskarcirklar för lärare. Ett fjärde förslag som S lägger fram är att lärarutbildningen måste genomsyras av viktiga perspektiv såsom hållbar utveckling och jämställdhet. Granlund anser vidare att det behövs nya intagningsregler till lärarutbildningen med intervjuer, tester och praktik med bedömare och examinatorer. Socialdemokraterna vill också inför AT-tjänstgöring för lärare och lärarlegitimation. Socialdemokraterna delar vidare Lärarförbundets kritik mot den alltför grunda ämneskompetensen hos grundskollärare med inriktning mot förskoleklass och årskurs 1-3 och anser att det även i dessa åldrar finns behov av specialiserade lärare. Dessutom menar Marie Granlund att man också bör satsa på stöd för att gå vidare för de lärare som inte vill eller orkar vara lärare längre och vill gå till andra arbetsuppgifter eller vill byta karriär.
Detta är förslag som regeringen bör ta till sig. Det skulle bidra till att skapa en utbildning för utbildare som ska ge våra ungdomar en utbildning i tiden. En bred samsyn kring en ny, mer kvalificerad lärarutbildning vore välkommen så att denna håller över tiden. Det hattande som varit nu med frekventa byten av inriktning på lärarutbildningen skapar bara kaos i skolan.