På söndagskvällen meddelade Socialdemokraternas partisekreterare Ibrahim Baylan att han avgår vid den extra partikongressen i slutet av mars. I ett brev till medlemmarna skriver han:
"Efter tre val och snart två kongresser väljer jag att lämna uppdraget som partisekreterare. Motiven är flera. För det första, och kanske den viktigaste utgångspunkten för partiet, är att jag vill medverka till att vi får en jämställd partiledning. Vi ska i partiets ledning ha en kvinna och en man. För ett feministiskt parti är det en självklarhet."
Men i grunden handlar nog Baylans avgång om att han som småbarnsförälder ändå sätter familjen i första rummet. När kritiken blir hård är det lätt att känna att det inte är mödan värt att stanna kvar. Efter höstens katastrofval har den interna kritiken stundvis varit mycket hård.
I sitt brev till medlemmarna skriver han:
"Till sist, det viktigaste motivet för mig. Jag har två barn på ett och fyra år. Och för barn är det bara närvaro som räknas. Om jag fortsätter som partisekreterare skulle det kräva minst tre år av total närvaro i partiet. En partinärvaro som utan tvekan är nödvändig för att vi ska kunna komma igen som parti.
Och är man, som jag är, inte säker på att kunna göra en 150-procentig arbetsinsats i ytterligare tre år så är det mest schyssta att lämna uppdraget och ge någon annan möjlighet att göra det viktiga jobbet.
Med andra ord, jag ser det som uteslutet att kunna kombinera den viktiga livsuppgiften att vara en närvarande pappa med att kunna göra ett fullgott arbete som partisekreterare."
Ibrahim Baylans avgång är första tecknet på att bitarna i det ledningspussel som valberedningen håller på att lägga nu börjar falla på plats. Det är nog också så att Ibrahim Baylans avgång varit en absolut nödvändighet för att kunna lösa upp de låsningar som funnits inom valberedningen, och ge valberedningen möjlighet att spela med fler kort så att man kan komma vidare.
Vi får hoppas att detta blir startskottet för valberedningens slutspurt.
Baylan fortsätter sedan:
"Jag är också en stor tillskyndare av en kongressvald partisekreterare. Arbetet som partisekreterare kräver ett rejält stöd ute i partidistrikten. Det stödet kan bara en partikongress ge.
Jag fick drygt ett år på mig att förbereda valet 2010. Det är alltför kort tid. Nu kan vi få en kongressvald partisekreterare som får drygt tre år på sig. Det är partiet och en ny partisekretare värd.
Och det bidraget vill jag ge honom eller henne genom att redan nu meddela, trots att min mandatperiod löper fram till ordinarie kongress 2013, att jag lämnar partisekreteraruppdraget."
Det ska Ibrahim Baylan ha all heder för. På detta sätt visar han att han sätter partiets väl och ve för sig själv. Han eftersträvar att ge den nye partisekreteraren bästa möjliga förutsättningar för att kunna göra en bra valrörelse 2014.
Det är också väldigt värdefullt att den såväl partiledare som partisekreterare har ett starkt stöd från den kongress som väljer dem. Det är också bra att posterna hanteras som en helhet. Det ger en bra grund för det fortsatta arbetet.
Nu gäller det bara för valberedningen att ytterst skyndsamt presentera den nya ledarduon i partiet. Vi kan inte vänta, om man nu ska vara lite rolig och försöka anknyta till huvudbudskapet i höstens socialdemokratiska valrörelse.