Läget i Norrbottens län börjar bli allt mer akut. Sedan 2007 har inrikes födda norrbottningar i yrkesaktiv ålder (20–64 år) minskat med 8 800 personer, enligt statistik från SCB. Inrikes födda äldre (65+ år) har istället blivit fler, hela 8 750 fler än för tio år sedan. Landstinget och kommunerna står inför en gigantisk utmaning – en våg av 40-talister firar snart 80-årskalas och kommer vara i allt större behov av sjukvård och äldreomsorg, samtidigt som allt färre kommer att arbeta. Den tuffaste utmaningen blir rekryteringen av sjukvårds- och hemtjänstpersonal, som redan idag saknas i stora delar av landet. Men det finns hopp!
Sedan 2007 har de utrikes födda norrbottningarna i åldern 20–64 ökat med närmare 4 000 personer, hälften av dem under de senaste tre åren. Tillskottet av utlandsfödda är välkommet för att vi ska kunna bibehålla en hög sysselsättning och stärka välfärdsfinansieringen, men det råder delade meningar om vilka jobb de ska få och hur det ska gå till.
Förra sommaren enades de fyra borgerliga partierna om en ny ”RUT-reform för fler enkla jobb”, där tjänster som tvätt av kläder och hämtning av återvinning ska subventioneras av staten. Strax därefter gick allianspartierna ut med att de vill införa en ny anställningsform; inträdesjobb för nyanlända och unga, där nettolönen maximalt ska kunna ge 12 000 kronor i månaden och där arbetsgivaren slipper arbetsgivaravgiften. Högerblocket söker alltså väljarnas stöd för att skapa ett låglöneproletariat, som dessutom ska få sitt ”enkla jobb” genom en privatiserad Arbetsförmedling och sedan riskera att enkelt förlora det till följd av en urholkad anställningstrygghet. Det som centerledaren Annie Lööf kallar för ”århundradets arbetsmarknadsreform” är inte direkt ett modigt samhällsprojekt som skulle förbättra situationen för Norrbottens välfärdsanställda eller äldre. Däremot är det säkerligen ett bra recept för den som hungrar efter ökade samhällsklyftor och företagsvinster.
Men det finns en annan väg gå. År 2015 införde den socialdemokratiskt ledda regeringen extratjänster som en lönesubvention till välfärdens arbetsgivare som anställer långtidsarbetslösa eller nyanlända. Nu har närmare 18 000 personer en extratjänst, varav 560 i Norrbottens län, och bidrar till att förbättra vardagen för våra barn och äldre. Samma år påbörjade regeringen trepartssamtal med arbetsmarknadens parter för att få igång snabbspår för nyanlända med utbildning eller erfarenhet i bristyrken (exempelvis sjuksköterskor eller tandläkare). Hittills har 7 100 nyanlända deltagit, varav 80 i länet. Såväl extratjänster som snabbspår har möjliggjort att vi nu ser ett trendbrott i nyanländas etablering på arbetsmarknaden. Dessutom för regeringen nu diskussioner med parterna för att få till stånd etableringsjobb; en kombination av arbete och utbildning där individen får en låg lön från arbetsgivaren och ett bidrag från staten. Trots en bred uppslutning med både fack och arbetsgivare bakom förslaget, verkar Alliansföreträdarna ha låst sig fast vid sitt låglöneprojekt.
Vilken väg väljer du?