United states of America, supermakten. Visst finns det en särskild klang kring detta. Genom årtionden har USA på många sätt setts som stabilisatorn i världen, såväl militärt som ekonomiskt. Men även för en supermakt som USA kommer verkligheten så småningom ikapp. Även USA får skörda det man tidigare sått.
Vid början av 2000-talet höll USA fortfarande positionen som den stabila ekonomiska supermakten i världen. Ekonomin var god, rent utav mycket god. Prognoserna pekade mot att landet skulle kunna ha ett kumulativt överskott i ekonomin på 5,6 biljoner dollar under perioden 2002-2011 förutsatt att staten fortsatte att sköta sin ekonomi på ett ansvarsfullt sätt.
Men så kom George W Bush till makten och den federala makten i USA kapitulerade mer eller mindre på det inrikespolitiska området. På det militära området fortsatte dock George W Bush att ha spenderbyxorna på.
Bush genomförde två mycket stora ofinansierade skattesänkningar samtidigt som utgiftssidan i budgeten tilläts öka med femtionio procent. Vem som helst förstår att det bara kan gå åt ett håll om man minskar på intäkterna och låter kostnaderna öka. Men det blundade George W Bush, och även amerikanen i allmänhet, för.
Men det räckte inte med det. Amerikanerna rockade samtidigt loss i en spekulationsekonomi utan dess like. Vanliga amerikaner köpte fastigheter till överpriser och finansierade detta med billiga krediter. Samtidigt uppmuntrades man ta ytterligare lån för att finansiera den privata konsumtionen. Allt i en tanke att detta skulle driva på tillväxten i landet. För den enskilde skulle detta innebära att lånen skulle kunna betalas med värdeökningen på de fastigheter man köpt. En värdeökning som uteblev då fastigheterna redan från början varit övervärderade.
När det talas om den grekiska ekonomiska krisen är det många som förvånat höjer på ögonbrynen när man kommer fram till hur lågt det grekiska skatteuttaget är. Med ett lätt drag av förnumstighet ironiserar man över att grekerna tror att det går att driva ett land utan driva in skatter. Men ett alltför lågt skatteuttag är också något som kännetecknar den amerikanska ekonomin.
Ett exempel är företagsbeskattningen i USA. År 2005 var det endast ett av tre företag i landet som betalade någon statlig skatt överhuvudtaget. Här finns således en i det närmaste outnyttjad skattebas. Men frågan är om de amerikanska politikerna ens vågar tänka tanken.
Underskotten i den amerikanska statsbudgeten på 90 000 miljarder kronor måste betalas på något sätt. Men vad gör man när såväl skatterna som de militära utgifterna är heliga kor och politiken fullständigt kapitulerat. För de amerikanska politikerna har i dagsläget kapitulerat. Ingen verkar våga ta den strid som behövs för att räta upp landets ekonomi, och fatta de obehagliga och smärtsamma beslut som måste fattas.
Nej, risken är stor att USA fortsätter i samma gamla hjulspår. Bara under det senaste decenniet har antalet amerikaner utan sjukförsäkring ökat med fem miljoner personer. Samtidigt har landets femtontusen rikaste familjer dubblerat sina årsinkomster. Det är de svaga i samhället som får betala medan de rika går torrskodda ur krisen. Det är så det går när politiken kapitulerar.