När hoten ökar i domstolarna
RÄTTSSÄKERHET Vi lever i ett hårdnande samhällsklimat. I dag är det mycket vanligt att de som arbetar inom rättsväsendet upplever en obehaglig och ibland fientlig stämning i en rättssal. Det kan alla från nämndemän till åklagare intyga. Hot och våld har blivit allt vanligare.
Under senare år har hot mot vittnen i domstolar blivit allt vanligare. Något som även gjort att många tvekar att ställa upp som vittnen vid rättegångar.
Foto: HENRIK MONTGOMERY
Detta är en ledare. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Beatrice Ask, åtgärder som ska skärpa rättssäkerheten och människors trygghet i rättsapparaten.
Otryggheten i vårt samhälle tar sig fler uttryck. När ett brott begås borde det vara en självklarhet att den som har sett och noterat vad som inträffat också anmäler detta till polisen och i ett senare skede ställer upp som vittne vid en efterföljande rättegång. Under de senaste tio åren har de som vägrar att vittna mer än fyrdubblats. Antalet domar för övergrepp i rättssak har tiodubblats under samma tidsperiod. En oroväckande utveckling och ett ökande problem och ett hot mot rättssamhället
Orsakerna till denna utveckling är säkert flera. Polis- och åklagarmyndigheten menar att mycket bottnar i att allt fler vittnen och målsägare hotas om de ställer upp i en rättegång. Hos alltför många har det därför blivit en olycklig ryggmärgsreaktion att ingen sett och ingen ha hört.
Självfallet kan inte samhället tolerera att vittnen tystas och misstänkta brottslingar därmed släpps fria i brist på bevis. Nu ska lagstiftningen skärpas, vilket tyvärr har blivit en nödvändighet. I de mest utstuderade fallen av övergrepp i rättssak kan det i fortsättningen utdömas åtta års fängelse.
Under de senaste åren har det mer eller mindre satts i system att skrämma och hota vittnen. Ett tillvägagångssätt som blivit allt vanligare i samband med grövre brottslighet. Gång på gång har denna metod också tyvärr visat sig vara effektiv. Ett vittne eller brottsoffer som berättat en sak vid polisförhöret kan i den senare rättegången ta tillbaka allt eller helt ha "glömt" de tidigare uppgifter som lämnats. Skrämda till tystnad.
Det finns redan regelverk för att skydda vittnen. I takt med de ökande hoten måste dessa självfallet användas fullt ut. Så långt det är ur rättssäkerhetssynpunkt är tillrådligt, och den moderna tekniken tillåter, måste männi-skor känna trygghet i en rättssal. Redan videofilmas vittnesförhör så att människor inte behöver konfronteras med den brottsmisstänkte. Målsägarbiträden har blivit allt vanligare liksom frivilliga vittnesstödjare.
För att trygga arbetsmiljön för dem som har sin dagliga gärning vid våra domstolar finns i dag redan inpasseringskontroll, överfallslarm, övervakningskameror och ordningsvakter. Nu föreslås också att stärka säkerheten med larmbågar.
Samtidigt måste det vara ett oavvisligt krav att allmänhetens och medias möjligheter att på plats följa rättegångar inte inskränks. Det gäller att balansera eventuella hotbilder mot den demokratiska insyn som är en av grundstenarna i vårt rättsväsende. Sedan måste vi alla förstå att det är nödvändigt att samhället reagerar skarpt när en situation börjar glida det ur händerna. Det är helt snett när vittnen hotas. Och inte bara det. Även anhöriga kan hotas. När grovt våld används för att tysta är detta ett hot mot grunderna för vårt rättssamhälle och därmed allas demokratiska rättigheter. Då finns all anledning för samhället sätta ner foten.