Förslaget från Socialdemokraterna om att inrätta en muslims helg gäller inte längre. Det var, verkar det som, ett missförstånd. Ett exempel på att den som tänker högt blir citerad som det vore skarpt förslag av medier som vill ha stora sensationella rubriker. Det borde vi förstått, ingen i en socialdemokratisk partiledning är så korkade att de tror sig kunna inrätta en röd dag i kalendern för en handfull muslimers skull.
Men även om förslaget inte var något förslag är det ändå värt att diskutera. Tanken, att muslimer ska få en röd dag, är inte så dum egentligen. Faktum är att alla medborgare i Sverige borde få unna sig en helgdag. Eller två. Som vi kan disponera över på det sätt vi själva vill. Men låt oss först konstatera att rent allmänt har helgerna tappat sin magi. Såväl de stora som de små helgdagarna.
Söndagen blivit en fritidsdag, inte en vilodag som de religiösa en gång i tiden bestämde. Affärerna är öppna, barnen spelar fotboll istället för att följa mor och far till gudstjänsten, vi ägnar oss åt att odla vår trädgård. Och många jobbar på helgen för att sedan vara ledig mitt i veckan. De flyttar sina röda dagar, helt enkelt. Lördag blir onsdag.
Allt detta är en god utvecklingstrend, att vi själva väljer när vi vill jobba, att service som handel och transporter har generösa verksamhetstider, att ingen lagstiftning skriver folk på näsan hur de ska använda sin tid. Det är alldeles utmärkt. Staten ska så långt det går ställa sig neutral till människors val av livsstil.
Den principen är i dag knäsatt av de flesta. Ingen ska skrivas på näsan om hur de ska gestalta tillvaron. Ett bra exempel på att vi frångått principen om samhälleliga pekpinnar är att storhelgerna blivit mer "vanliga". Det där med att juldagen och långfredagen skulle vara tysta, stillsamma och kontemplativa dagar, då man inte får sjunga eller spela Monopol, det har klingat av.
Jul och Jesus är det väldig få som tar på allvar. Jul går i Disneys och Mammons namn. På helgerna äter och dricker vi utan den minsta tanke på föreskrifterna från de religiösa. Vi har återgått till våra förfäders hedniska riter. Avkristningen har gått blixtsnabbt sedan kyrkans tvångsinstrument försvagades. Helgerna som förknippats med kristendomen är numer upplevelseindustriella röda dagar, när det gäller påsk och jul kan man väl säga att de därmed är återbördade till sitt ursprung, fast utan religiös magi.
Den som vill ha ledigt för att fira något helgon, årsdagen av Viborgs befrielse eller Heliga Skäggets Namnsdag ska vara fria att göra det. Framförallt borde de män som sjukskriver sig under VM i skidor få chansen till en extradag - så de slipper fuska och göra sig själva, och svenska trygghetsförsäkringar, till åtlöje.
Lösningen är att vi alla får disponera några dagar för något viktigt ändamål. Det finns utmärkta förslag om detta och är helt enkelt en arbetstidsförkortningsfråga. Låt alla bygga upp en "bank" av lediga dagar som kan tas ut efter behov. Det är nog ett sådant förslag som Socialdemokraterna borde fundera över. Om de vill ligga i framkant.