I förra veckan fick vi veta att restaurangbranschen annonserat efter - dock inte anställt - 3 867 nya medarbetare under januari månad, 36 procent fler platsannonser än samma tid förra året. Det hela presenterades givetvis som en direkt följd av den sänkta restaurangmomsen vid årsskiftet.
Det kan givetvis vara så att det finns en direkt koppling mellan momssänkningen och den enligt annons ökade efterfrågan på personal i restaurangbranschen. Enligt samma nyhet så var det 40 procent fler platsannonser än i december förra året
Dock visar en snabb kontakt med Arbetsförmedlingens pressavdelning att antalet platsannonser i december 2011 var drygt tio procent färre än i december 2010. I december förra året sjönk alltså antalet platsannonser i restaurangbranschen kraftigt jämfört med året innan.
Om man slår samman december 2010 och januari 2011 blir det kombinerade antalet platsannonser 5 917. I december 2011 och januari 2012 var motsvarande siffra 6 634 platsannonser. Det är visserligen en ökning med 717 platsannonser jämfört med förra årsskiftet. Men det är knappast en så drastisk ökning som den ursprungliga nyheten ville få det till. Det är en ökning på knappt elva procent.
Vad kan då den ökning som trots allt skett kring det senaste årsskiftet bero på? Visst kan det bero på att momssänkningen har fått en del krögare att annonsera efter ny personal i samma ögonblick som förändringen i skattesats vann laga kraft.
Men det kan också finnas andra, mer logiska skäl. Ungefär samtidigt som nyheten om de många platsannonserna kom det också en annan nyhet. Enligt siffror från Statistiska centralbyrån ökade restaurangbranschen sin omsättning med 6,3 procent - drygt fem miljarder kronor - under förra året. Det vill säga, innan momssänkningen.
Det finns alltså en alternativ förklaring till varför det är fler platsannonser i restaurangbranschen nu än vid samma tid förra året. Det kan helt enkelt vara så att det i sig själv är en så pass expansiv bransch att det behövs anställas fler alldeles oavsett om momsen på räkmackor halveras.
Till skillnad från räknandet av annonser baserar sig Statistiska centralbyråns siffror på den reella ekonomin. Det är inte en förhoppning om att någonting har hänt på grund av något annat på det sätt som platsannonsnyheten är.
Det finns nyheter som har en markant doft av PR-konsult över sig. Nyheten om antalet platsannonser är en sådan. Den luktar av det halvfabrikat som presenteras för stressade och underbemannade nyhetsredaktioner. Det brukar vara tillräckligt för att skriva ihop en notis eller till och med en mindre artikel, och så har man fyllt åtminstone en del av inrikesnyheterna den dagen. Samtidigt som ett särintresse har fått ut sitt budskap och en PR-konsult med gott samvete kan fakturera några tusen kronor i timmen.
Antalet platsannonser kan så klart vara en indikation på att det anställs fler i restaurangbranschen, alldeles oavsett skäl. Men en platsannons är inte detsamma som att någon har anställts. Är man konspiratoriskt lagd kan man till exempel tänka sig att några stora aktörer i branschen helt enkelt valt att hålla tillbaka antalet platsannonser i slutet av året för att sedan släppa dem efter det att momssänkningen trätt i kraft. Eller att man helt enkelt har publicerat några extra annonser för att tysta kritiken mot en reform som många är skeptiska till kommer att ge särskilt många nya jobb.
Inte ens regeringen som gärna presenterar varenda skattesänkning som ett led i arbetslinjen tror att momssänkningen är en särskilt effektiv jobbskapare. Finansdepartementet menar att momssänkningen kommer att innebära cirka 5,4 miljarder kronor i minskade skatteintäkter och finansminister Anders Borg räknar med
3 500 nya arbetstillfällen. Om detta skulle vara korrekta siffror skulle det innebära att varje ny restauranganställd skulle kosta över 1,5 miljoner kronor i uteblivna skatteintäkter.
Vill vi ha siffror på de faktiska effekterna av restaurangmomsen måste vi nog vänta ett år eller så. Då kommer vi att få veta hur mycket statskassans intäkter har minskat med och vi får reda på hur många som faktiskt har anställts i restaurangbranschen. Då kommer vi också att kunna jämföra dessa siffror med hur mycket branschens omsättning och vinst har ökat under samma tid och kunna peka på vilka det egentligen är som har tjänat på förändringen i momssats.
Men alldeles oavsett vad det kommer att resultera i så är det inte utan att man misstänker en PR-kampanj här.