Moderaterna på offensiven
OFfENSIVT. Moderaterna i alliansregeringen är på offensiven. Med den senaste tidens goda opinionssiffror för partiet har kammen och självtilliten växt. Påpassligt försöker man därför tufsa till Mona Sahlin och socialdemokraterna ytterligare något med sina utspel.
Finansminister Anders Borg driver på för att ge alliansregeringen en mer radikal profil på småfolkets sida.
Foto: JANERIK HENRIKSSON / SCANPIX
Detta är en ledare. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Fredrik Reinfeldt meddelade i måndags att han inte är beredd att avskaffa värnskatten under nästa mandatperiod. Något som finansminister Borg tidigare också aviserat. I sitt valmanifest 2006 var de fyra allianspartierna eniga om att den så orättvisa värnskatten var en av de första skatter som skulle avskaffas. Nu skjuts detta på en oviss framtid.
Värnskatten betalas av personer med mer än 42 000 kronor i månaden i inkomst. Den drabbar alltså ingen fattig och drar in 5 miljarder kronor till statskassan.
Lägg därtill att alliansen, även här med moderaterna som pådrivare, bestämt att sänka avgiften i a-kassan med 50 kronor. Något som finns i budgeten för nästa år. På DN Debatt går finansminister Anders Borg uppbackad av arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin och socialförsäkringsminister Cristina Husmark Pehrsson nu ett steg längre genom att förorda ytterligare sänkning av a-kasseavgiften.
De tre ministrarna motiverar detta med att man dels vill slå vakt om den svenska modellen, dels för att den ökande arbetslösheten gör det viktigt att så många som möjligt är med i en a-kassa. Detta för att få någon ekonomiska trygghet som krävs för att gå från arbetslöshet till jobb. Ersättningsnivåerna, som är alltför låga, gör man däremot inte något åt. En halvmesyr, alltså.
De moderata utspelen har knappast mötts med jubel bland övriga allianspartier. Särskilt folkpartiledaren Jan Björklund känner sig trampad på tårna vad gäller värnskatten, som han vill ha bort. Ju snabbare desto bättre. Det är en "straffskatt" på utbildning, enligt Björklund.
Moderaterna vill tydligen åter profilera sig som det "nya arbetarpartiet" och bevisa att uppställningen för rättvisa inte bara är tunn fernissa. Utspelen kommer dessutom i en tacksamt läge, där oppositionen är mer eller mindre förlamad i jobbet för att hitta samarbetsformer. Moderaterna kan tuta och köra.
Men problem finns. Världsekonomin går mot nolltillväxt och recession. Vårt eget Konjunkturinstitut (KI) förutspår nolltillväxt 2009 och svag tillväxt 2010.
Statens överskott kommer snabbt att förändras i underskott. Enligt Riksgälden väntas underskottet blir omkring 23 miljarder kronor 2009.
För 2010 minst 35 miljarder kronor. Mot den bakgrunden måste staten låna upp 120 miljarder för de två kommande åren. Hittills stabila statsfinanser förskingras.
Nu kan regeringen luta sig tillbaka mot ett beräknat överskott på nära 150 miljarder kronor för innevarande år. Drygt hälften av detta består dock av engångsintäkter bestående av försäljningar av statliga bolag.
Samtidigt ökar antalet varsel snabbare och brantare än vad Arbetsförmedlingen räknat med. Med drygt 19 500 varslade under oktober månad är antalet i nivå med 1990-talets arbetslöshetskris. Enligt KI kommer minst 100 000 jobb försvinna de närmaste åren. Dystert så det räcker.
Risken är att alliansens jobbpolitik havererar. Om Mona Sahlin och socialdemokraterna får ordning på de interna motsättningarna inom vänsterblocket finns därför stort utrymme för en aktiv oppositionspolitik. Något som vi saknar just nu.