I första delen av personporträttet med Mikael Damberg fokuserade vi mycket på Micke som person. I den andra delen kommer det mer att handla om hans syn på politiken och socialdemokratin.
När jag ber Micke reflektera över hur hans uppväxt har påverkat hans syn på politiken så formulerar han det så här: ”Jag tror att min uppväxt i ett storstadsområde med ett stort utbud, med en stor arbetsmarknad, och många valmöjligheter och det har präglat min generations unga socialdemokrater där jag bor. Man såg att politiken fick en lite annan roll än den kanske hade för trettio år sedan där politiken kanske var den enda vägen till att ordna något fritidsintresse för unga människor. Idag handlar det om att öppna upp möjligheter för grupper som inte får ta del av det enorma utbud som finns, eller att idrottsföreningarna också når de ungdomar som inte har råd att betala höga avgifter, eller bor i områden där det stora utbudet inte finns. Det handlar om jämlikhet på ett helt annat sätt.”
Jämlikhet är ju ett av kärnvärdena i den socialdemokratiska ideologin, och detta för mig osökt in på nästa fråga till Micke som handlar om socialdemokratins innersta själ. Micke beskriver denna innersta själ som en väldig frihetslängtan. Micke konstaterar att socialdemokratin växte upp i ett klimat där väldigt många människor inte hade några rättigheter överhuvudtaget eller hade väldigt begränsade rättigheter. Idag, i vårt samhälle, så är det fortfarande stora grupper inte alls får de möjligheter i livet som andra får.
Socialdemokratins frihetslängtan har, som Micke uttrycker det, tagit sig uttryck i en radikal vardagsreformism som steg för steg gjort det möjligt för människor att leva ett litet bättre liv. Det har handlat om att kunna få bättre lön, bättre villkor på jobbet, att kunna få semester, att kunna göra något med sin familj, att kunna åka på en utlandssemester, att kunna skaffa en bil och att bygga sig ett eget hus. Hela den här idén om att vi steg för steg kan bygga ett samhälle där alla människor faktiskt får möjlighet att bygga liv som gör att de fatta egna beslut och bygga en bra tillvaro. Vår idé bygger på att det här kan vi bara åstadkomma om vi gör vissa saker gemensamt. Det går inte enbart att bygga det på den egna plånboken utan att det handlar om att bygga system tillsammans som skola, sjukvård, universitet och försäkringssystem som fångar upp oss när vi faller
Det här handlar i grunden om ett gemensamt ansvarstagande för varandra, om solidaritet. Solidaritet får inte förväxlas med att bara vara snälla med varandra utan handlar också om att ta ansvar tillsammans, menar Micke. Man ser att andra människor är beroende av vad jag gör och hur jag agerar. Tyvärr bär många människor på känslan att det här håller på att gå förlorat i vårt samhälle idag och man undrar om det bara är egenintresset, jaget och den egna plånboken som är viktig. Fortsätter den här samhällsutvecklingen på sikt kommer nog många att fundera om man vill att ens barn ska växa upp i ett samhälle där man inte ser till varandra och faktiskt kan stå upp för varandra.
Detta är samtidigt en del av grunden för den socialdemokratiska kritiken mot den moderatledda alliansen, och som ligger till grund för Mickes anförande vid partiledardebatten senare idag. Även om Micke inte vill avslöja vad anförandet kommer att innehålla så avslöjar han att en huvudlinje handlar om att utkräva ansvar från regeringen för hur Sverige har utvecklats under de åtta år som de suttit vid makten, speciellt vad gäller jobben, arbetslösheten, skolan och vården.
Avslutningsvis ber jag Micke komma med en sommarhälsning till befolkningen i Piteå älvdal. Mickes hälsning blir: ”Det finns ju en härlig Pitesång som jag lärde mig som SSU-are och det var 'Det här kan vi göra själva' och lite det där jävlaranammat som finns i älvdalen ska man ta vara på för det ger ju en kraft när man känner att man inte bara är beroende av beslut som fattas i Stockholm utan att man också måste ha en egen idé om vart man ska någonstans, och det finns en sådan stark tradition hos er. Men nu går vi till ett val där jag tror att det inte vore fel om vi kunde hjälpas åt i Sverige ibland, och faktiskt kunde ge förutsättningar för hela Sverige att växa och utvecklas på ett ännu bättre sätt än idag och att allt inte behöver vara koncentrerat till moderaternas prioriteringar och skattesänkningar i Stockholm. Det är faktiskt ett viktigt val att göra nu att se att hela Sverige kan utvecklas och att hela Sverige ska ha förutsättningar att utvecklas.”