Mer tid istället för bidrag
BARNOMSORG. Regeringen Reinfeldt lovade jämställdhetsbonus för att förmå papporna att ta sitt ansvar för de små barnen. Istället kommer vårdnadsbidrag á 3 000 kronor i månaden för den förälder som vill stanna hemma. Och det lär inte bli pappan. Betalar gör kommunerna genom att skära i barnomsorgen.
Detta är en ledare. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
I det familjepolitiska paketet ingick också sänkt maxtaxa i fritids, förstärkt kvalitet i barnomsorgen, en barnomsorgspeng och, under förutsättning att alla som vill kan få kommunal barnomsorg, ett skattefritt vårdnadsbidrag på 3 000 kronor per månad. Allt detta skulle genomföras samtidigt. Det är i alla fall vad folkpartiet säger sig ha krävt för att ställa upp på vårdnadsbidraget.
Vårdnadsbidraget är kristdemokraternas hjärtefråga och socialminister Göran Hägglund tänker inte vänta på att statsfinanserna tillåter jämställdhetsbonus och förstärkt kvalitet i barnomsorgen. Kristdemokraterna har plockat röster på vårdnadsbidraget och vid årsskiftet ska det verkställas. Han säger också att det är den enklaste biten i det familjepolitiska paketet. Sanningen är att det är den billigaste - för regeringen. Räkningen skickas till kommunerna.
Vårdnadsbidraget ska införas från årsskiftet, på frivillig väg. Kommunerna får själva bestämma. De röda säger nej, de blå ja, visar en enkät som SVT:s Aktuellt gjort. I Norrbotten är motståndet kompakt. Troligen tvingas även motståndarna att införa den borgerliga regeringens vårdnadsbidrag. Det är svårt, särskilt i en valrörelse, att säga nej.
Enligt Skolverket finns det 74 538 barn mellan ett och tre år som varken går i förskola eller familjedaghem. Rimligtvis kommer deras föräldrar att ta ut vårdnadsbidrag. Bara dom barnen kostar kommunerna närmare 2,4 miljarder kronor per år. Kommunerna har då att välja mellan höjd skatt eller bantad barnomsorg. Större grupper och mindre personal. Miljarderna motsvarar ungefär 7 000 anställda.
Sparandet går ut över barnen vars föräldrar vill och måste anlita den kommunala barnomsorgen. Och det är inte alls säkert att den som får vårdnadsbidraget verkligen stannar hemma med barnet. Bidraget kan mycket väl bli ett klipp för pensionerade mormor, medan mamman och pappan jobbar som förr.
Finland har ett system med vårdnadsbidrag och där visar undersökningar att det utvecklats till en kvinnofälla. Unga kvinnor som skulle behöva komma in på arbetsmarknaden, hamnar istället allt längre bort från ett jobb att försörja sig på.
Borgerligt styrda Stockholmskommunerna Nacka, Tyresö och Sollentuna har infört vårdnadsbidrag på prov och det är inte männen som köar för att få vara hemma med barnen.
Att småbarnsföräldrar vill ha mer tid tillsammans med sina barn är inte svårt att förstå, men vårdnadsbidrag är inte vad som efterfrågas. Åtminstone inte bland kvinnorna.
I valrörelsen gjorde Aftonbladet en stor enkät bland kvinnor om vilka politiska frågor de rankade högst. Lika lön kom först, vårdnadsbidrag hamnade bland de lägst prioriterade. Kortare arbetstid är en annan het önskan hos småbarnsföräldrarna som slår vårdnadsbidrag med hästlängder.
Om regeringen nu vill ge föräldrarna mer tid med barnen, varför då inte istället bygga ut föräldraförsäkringen och villkora den med att tiden ska delas lika mellan mamman och pappan. Kravet om kortare arbetstid framkallar rysningar hos ekonomerna på finansdepartementet, men det vore förmodligen en helt lysande hälsobefrämjande reform som mer än väl skulle betala sig. Glöm drömmen om hemmafruns återkomst. Tänk nytt.