Medicinska under och blunder
Detta är en ledarkrönika. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
I USA saknar ungefär 47 miljoner medborgare helt sjukförsäkring och inte ens de som är försäkrade via sin arbetsgivare eller själva köper sin försäkring à cirka 30 000 kronor per år och person är garanterade vård. Försäkringsbolagen och dess medicinska experter bestämmer. (Se DN 2008-01-09).
Avsikten med reformen är givetvis att ge miljoner människor, barn och vuxna, tillgång till god vård och mediciner. Mer klirr i läkemedelsbolagens kassa är en bieffekt av det politiska beslutet aktiespanarna nosar sig fram till.
När Barack Obamas sjukvårdsreform började klubbas igenom tog Astra-aktien ett skutt uppåt. Det torde också förhoppningarna hos de ekonomiskt svaga, de sjuka och arbetslösa, amerikanarna ha gjort. Emellertid; Obamas reform har stött på allvarliga svårigheter och ser ut att kunna stoppas av republikanerna.
Förbättrad sjukvård till de fattiga kostar skattemiljarder, kanske till och med skattehöjningar, och det är ingenting högern är intresserad av. Inte i USA och inte i Sverige.
"I kristider har man ingen nytta av ideologier", sa finansminister Anders Borg i en intervju i Veckans Affärer. Vissa ideologier har allmänheten aldrig någon nytta av, med andra ideologier är det annorlunda. Dit hör synen på människors rätt till hälso- och sjukvård utifrån deras behov och inte utifrån deras förmåga att betala för sig.
I Sverige har spädbarnsdödligheten sjunkit och medellivslängden ökat dramatiskt sedan början av 1900-talet. Det kan vi bland annat tacka penicillinet och andra medicinska framsteg för. Utan politiska beslut som lyft människors allmänbildning och levnadsstandard och som gett tillgång till läkarbesök, behandlingar, vård och läkemedel hade den här positiva utvecklingen av folkhälsan ändå inte varit möjlig.
Svenskarna tillhör de folk i världen som lever längst, men också påstås vara världens sjukaste. Det första är sant, det andra en myt. Det har bland andra Paula Liukkonen, ekonomie doktor och docent i företagsekonomi avslöjat.
De flesta europeiska sjukförsäkringar har, i motsats till den svenska modellen, en bortre gräns för hur länge en sjukförsäkrad finns med i statistiken över sjukfrånvaron. I många länder finns långtidssjuka inte alls med i statistiken. De olika sätten att redovisa slår givetvis väldigt snett när Sverige ställs mot övriga Europa.
Med den borgerliga regeringen har Sverige emellertid fått, inte bara en bortre gräns för hur länge den sjuke får finnas i statistiken utan också en bortre gräns för hur länge den sjuke får vara sjuk. Sjukskrivna i tiotusental tippas över gränsen. En mandatperiod till med regeringen Reinfeldt och Sverige kommer att ha världens friskaste folk.
Och läkemedelsbolagen torde gå torrskodda även om Obama misslyckas. Inte minst lär åskilligt med värktabletter och ångestdämpande krävas för att de ny-friska svenskarna ska orka köa till jobben som inte finns.