Med sikte på valet 2010
Politikermöte. De fyra borgerliga partiledarna har träffats på Eja-Märtas gård i Träslövsläge utanför Varberg för att försöka upprepa fornstora dar. Det var två år före valet 2006 som alliansen formerades hemma hos Maud Olofsson i Högfors. Nu är det mindre än två år till nästa val.
Alliansregeringen har träffats i Varberg för att lägga grunden till en valseger 2010.
Foto: HENRIK MONTGOMERY / SCANPIX
Detta är en ledare. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Statsminister Fredrik Reinfeldt pekade på tre områden som ska prioriteras i det fortsatta arbetet. Dels ska statsfinanserna vara sådana att de uthålligt kan ställa upp till ett fortsatt reformarbete, dels ska alliansen arbeta för en sammanhållen skattepolitik med fortsatta skattesänkningar. Slutligen ligger arbetslinjen fast med målsättningen full sysselsättning.
Helt klart är att alliansen börjat vässa klorna. Den politiska inriktningen ligger fast, men nu ska den spetsas till. Det är vad de olika arbetsgrupperna kommer fram till inom respektive politikerområden som längre fram kommer att lägga fast den politik som ska utgöra högeralliansens gemensamma valplattform.
Efter Högfors och Bankeryd trodde de fyra borgerliga partierna på en klockren borgerlig valseger 2006. Något som också infriades. Nu är utgångsläget dystrare. Efterhand som tiden gått, och opinionsmätningarna börjat peka åt fel håll, har stämningen inom högeralliansen blivit något mer dämpad. Utgångsläget för alliansen inför valet 2010 är lindrigt sagt inte det allra bästa.
Till veckan utkommer valforskarna Henrik Oscarsson och Sören Holmberg med en bok om regeringsskiftet 2006. I denna konstateras, med Sifo som underlag, att ingen borgerlig regering i modern tid lyckats med att ta in ett så stort försprång som vänsteroppositionen har i alla aktuella opinionsmätningar. Försprånget ligger mellan 13 och 15 procent.
Mot den bakgrunden är det självfallet viktigt för alliansen att visa en enig front utåt. En del av mötet i Varberg handlade också om att fördjupa det samarbete som man hittills sett som så lyckosamt, men utanför dörren finns den politiska verkligheten. Den är tuff.
Finanskrisen är inte över. Lågkonjunkturen knackar redan på dörren.
Många räknar med nolltillväxt i den svenska ekonomin 2009, då finns inte mycket välfärd att fördela utan snarare att förhindra en arbetslöshetskris av 1990-tals modell.
På tal om jobben. Det är märkligt att den borgerliga alliansen på allvar menar att det alltid står en rad lediga arbetsuppgifter med god lön och trygg anställning och väntar på den som är arbetslös.
Dagens arbetsliv har blivit tuffare och kraven på den som söker ett arbete har blivit större. Utbildning är ett måste liksom möjlighet till flexibilitet både vad gäller arbetets innehåll och bostadsort.
Detta klarar inte alla och då behövs en bra a-kassa för att överbrygga perioden mellan arbetslöshet och ett nytt jobb, men den handfasta verkligheten har högeralliansens bortsett ifrån i sin ambition att i första hand sänka skatterna.
Människor vill ha en fungerande välfärd. De flesta av oss är till och med är beredda att betala mer i skatt för att detta ska uppnås.
Skatter som är rättvisa och ger rättvisa har ett brett folkligt stöd.
Då fungerar det inte med en politik som förstärker orättvisorna.
Opinionsmässigt är det Fredrik Reinfeldt och hans moderater som skär pipor i vassen på de övriga tre partiernas bekostnad. Sanningen är ju den att de fyra borgerliga partierna har en förvånansvärt ihärdig förmåga att knycka sympatisörer från varandra. Därmed svårare att rubba socialdemokraterna.
Just nu finns det mycket litet som tyder på att de borgerliga partierna skulle kunna formulera en välfärdspolitik som kan övertyga redan misstänksamma väljare, där har vänstern ett klart försteg.