Varje dag så äter vi. Maten vi stoppar i oss produceras av en bonde någonstans i vår värld. Endera nära eller långt borta. Allt mer av den mat som vi norrbottningar stoppar i oss produceras utanför vårt län. Vår självförsörjningsgrad ligger bara på trettio procent och trenden är att den sjunker. Detta gör att vi blir allt mer beroende av vår omvärld, inte bara för att få maten producerad utan också vad gäller vilken kvalitet det är på den mat som vi stoppar i oss.
Det är många olika faktorer som styr vilket val vi gör som konsumenter när vi står i butiken och ska välja vilka olika produkter vi ska ha till kvällens middag. Vilka val vi gör styrs till en del av våra smaklökar. Kanske är det så att jag tycker att Valios smör är godare än Norrmejeriers. Detta är ett helt rationellt och välgrundat val. Jag köper inte som konsument grisen i säcken, utan gör ett aktivt val utifrån vad jag tycker om. Men våra val handlar också om vilken kunskap vi bär med oss och hur medvetna vi är som konsumenter. Det är här vi konsumenter är påverkbara. Dessutom så påverkas vi naturligtvis också av så banala saker som marknadsföring och förpackningar. Vi äter lika mycket med ögonen som med munnen. Detta måste man vara medveten om. Slutligen finns det ytterligare en faktor som är värd att beakta. Vi konsumenter är tämligen lata av oss och vill vara effektiva när vi handlar mat. Alla dessa faktorer måste man tänka på om man liksom Lantmännens Riksförbund vill stimulera svenskarna att välja mat som är närproducerad. Man måste spela på alla delar av planen samtidigt.
"Norrbotten blir vad vi äter" var temat för det dialogmöte som hölls på Norrbottensteatern i onsdagskväll i samband med musikalföreställningen "Grabben i graven bredvid". Detta är bara ett av de dialogmöten som kommer att arrangeras i Luleå i syfte att stärka de gröna näringarna i Norrbotten. Utgångspunkten för dialogen var hur man ska få våra konsumenter att äta mer närproducerad mat. Svaret från den skara som samlats denna kväll var tydligt: Fokus måste ligga på kvalitet.
Att sätta matens kvalitet i fokus kan kanske tyckas simpelt. Får konsumenterna bara kunskap så kommer de också att välja rationellt. Men så enkelt är det inte. Det krävs också att det blir enkelt att hitta närodlade produkter av hög kvalitet. Om man måste springa runt som en furie i butiken och leka detektiv för att hitta dessa varor så kommer endast ett fåtal konsumenter orka med detta. En tydlig märkning av produkterna är alltså nödvändig för att kunderna inte ska tröttna. Exponeringen av varorna är också avgörande. Tänk er hur mycket lättare det skulle vara att göra vettiga val om de närproducerade varorna fanns samlade i butiken i en särskild avdelning för norrbottnisk mat. Då skulle nog intresset för dessa produkter öka dramatiskt. Många kunder skulle också vara beredda att betala litet mer för denna mat.
Ett annat område där man kan utveckla kvalitetstänkandet är när det gäller offentligt serverade måltider, på förskolor, skolor, vårdhem, sjukhus och andra liknande inrättningar. Här borde kommuner och landsting ställa långt mycket högre kvalitets- och miljömässiga krav vid sina upphandlingar. Här finns bara vinster att göra. Bättre kvalitet på råvarorna ger bättre mat. Kortare transporter är en vinst för miljön. Lokala arbetstillfällen i Norrbotten ger klirr i kassakistan hos kommuner och landsting. Här måste vi medborgare ställa tydliga krav på våra makthavare så att de får klart för sig vad vi kräver av dem.
Med kvaliteten som framgångsfaktor kommer inte sista bonden att lägga ner sin produktion 2051. I stället kan fler få jobb inom de gröna näringarna. Är inte detta om något en offensiv näringspolitik - i dubbel bemärkelse?