Den svenska skolan befinner sig sedan lång tid i utförsbacke. Trettontusen elever lämnade i våras grundskolan utan tillräckliga kunskaper för att komma in på ett av gymnasieskolans nationella program. Skolan blir dessutom allt mindre likvärdig. Skillnader i resurser och resultat blir allt mer markanta. Socioekonomisk bakgrund är idag lika avgörande för elevernas resultat i Sverige som de är i USA.
Den svenska skolpolitiken har alltså i många stycken varit misslyckad. Inte bara under Jan Björklunds styre på utbildningsdepartementet, utan också under socialdemokratiska utbildningsministrar. Men utvecklingen har accelererat under senare år. Vi måste byta spår i utbildningspolitiken. Lärarna måste ges praktiska förutsättningar att klara sitt uppdrag så att varje elev kan nå sin fulla potential. Det måste vara huvudfokus i skolpolitiken. Det är precis i detta som den socialdemokratiska skolsatsningen tar sitt avstamp.
Den socialdemokratiska skolsatsningen i höstbudgeten består av åtta insatsområden. Huvudpunkten är en satsning på två miljarder kronor för att minska klasstorlekarna från förskoleklassen upp till grundskolans tredje år. Därigenom ska lärarna få mer tid till varje elev för att därigenom kunna ge varje enskild elev ett bättre stöd i sin inlärning. Målet för denna satsning är att minska den genomsnittliga klasstorleken med fem elever per klass. Andra satsningar som ryms inom budgetförslaget är en satsning på 110 miljoner kronor på läxhjälp, 100 miljoner kronor till de skolor som har tuffast förutsättningar och 130 miljoner kronor till sommarskola för elever som kan få svårt att nå skolans mål.
Den näst största satsningen, 450 miljoner kronor, görs inom kompetensutvecklingsområdet. Detta tar sin utgångspunkt i förvissningen om att skickliga lärare är den i särklass viktigaste framgångsfaktorn inom skolvärlden. Kontinuerlig kompetensutveckling måste därför vara en självklarhet inom läraryrket. Verkligheten ligger långt från detta idag. Skolan måste också utvecklas som lärande organisation och kompetensutvecklande arbetssätt som learning studies kan användas för att bidra till skolans långsiktiga utveckling. Det pedagogiska ledarskapet inom skolan har också stor betydelse för skolans utveckling och därför vill Socialdemokraterna satsa ytterligare femtio miljoner kronor på ledarskapsutveckling inom skolans värld.
Nöjda lärare är bättre lärare. Därför måste läraryrkets status uppvärderas. En satsning för att förbättra lärares karriärmöjligheter föreslås därför. Läraryrkets forskningsanknytning behöver också förstärkas om statusen ska kunna höjas. Socialdemokraterna vill därför inrätta ett forskningsinstitut för lärande och satsar tjugofem miljoner kronor på uppbyggnaden av institutet.
De socialdemokratiska satsningarna på skolan är ett steg i rätt riktning och en riktig prioritering. Ska Sverige klara morgondagens utmaningar krävs att alla barn och ungdomar får en sådan god utbildning att de kan möta arbetsmarknadens krav. Kunskap och kompetens är också Sveriges största tillgångar i den globala konkurrensen. Sverige har inte råd att låta skolan misslyckas. Fortsätter nedrustningen av det svenska skolsystemet hotas såväl tillväxten som välfärden. Socialdemokraternas satsning på skolan är alltså inget annat än en investering i framtiden.